Bus och gos

Annonslänkar till mio

Hallå där….
Vi är kvar…;)
Jag försvann visst in i valpbubblan riktigt ordentligt….
Hur som så har vi nu så sakteliga börjat vakna ur den där första dvalan och i går var vi en stund på jobbet.
Det var väldigt spännande tyckte Sofie som inte alls ville komma till ro och sova.

Nu är det inte meningen att Sallys hus ska förvandlas till en evig valpblogg…
…men just nu är det ju inte mycket annat som existerat i mitt liv…

Men du som längtar efter annat…som mat, dukningar, puffade kuddar och tindrande ljus…
Det kommer…
….för vet ni….
Jag börjar äntligen bli lagad nu…
Bit för bit klistrar den här lilla prinsessan ihop mitt hjärta och jag börjar känna mig hel igen…
Livsgnistan har tänds, även fast jag fortfarande är väldigt trött…;)

En lördagsmorgon med kaffe , brasa och tända ljus….
Det är väl ändå varadgslyx deluxe?
Mer behövs inte….
Å har man ingen brasa duger det gott med tända ljus…
På med lite lugn musik, eller radion för all del…
….gärna sitt livs kärlek iklädd ett leende mittemot…
Sörpla kaffe och prata om dagen….åååå…en bättre lördag finns ju inte….

….eller mjooo…
…ännu bättre blir det ju förstås med…..

……en sån här liten sötsak under bordet…;)

Veckan i valpbubblan har inneburit en massa bus och lek….
Man utforskar allt man inte får göra såklart…..

….å man har dragkamp om allt man kan tänkas ha dragkamp om….;)
Ni som följer sallyshus på instagram kunde se i story hur jag fick lov att dragkampa om min bh….
haha….den hade hon fått tag på då jag stod i duschen…
Om det råkar hänga ner minsta lilla där från bänken i badrummet är hon snabb som en vessla och drar ner det…
Jag tyckte det var så komiskt att hon låg där på golvet i godanro och försökte bita sig igenom den så jag var tvungen
att ta upp mobilkameran och filma spektaklet….;)
Sötfian!

Å mitt i leken kan man ju behöva vila sig lite…
..zzzzzzz….

…Å som ni ser är det inte så noga det där med vad man har som huvudkudde…;)

Ja så vaknar man till full fart igen….
Å mattan i matrummet….ja den är på soptippen nu….;)

Å som ni ser…förvandlas den där lilla gangstern vi har till en riktig liten
prinsessbebis emellanåt….. <3

Å den här bilden tycker jag så mycket om…
Det är så mycket Sally över den…
Sally i miniformat…
<3 <3 <3

Det är många som har undrat över att vi ”vågar” ha mattorna kvar….
Tja….vi har valpsäkrat huset så mycket vi kan, genom att hänga upp lampsladdar på alla möjliga tokiga sätt,
sätta galler lite här och där….inga skor står framme osv…
Men att ta bort alla mattor….där går gränsen för oss…
Hu så kalt och tomt det skulle bli utan mattor….
Vi är i ärlighetens namn mer rädda om trägolven än om våra mattor och jag tänker att
lite kiss är inte värre att torka upp än ett utspillt glas öl eller saft…..
Sofie är faktiskt väldigt duktig och de flesta toabesöken gör hon ute på gräsmattan eller på de
”valp-kiss-skydd” vi lagt lite här och där…

Just den här mattan…den har hon kissat på ett antal gånger, men förutom det har hon bitit sönder den…
Föst tänkte vi låta den ligga tills hon är rumsren men som ni ser biter hon loss stora tussar och det är INTE bra för små hundmagar så där får det vara mattlöst tills hon blivit lite mindre gangster…;)

Faktum är att det ju faktiskt KAN vara så att jag gjorde lite vågen och tackade henne i smyg….;)
Efter 10 år ska det bli kul att få lägga dit en ny matta….;)

Lite sugen på någon av dessa fina ullmattor…

Båda i naturtoner men den ena har mer grått i sig.
Jag tycker det är bra med en matta som inte är helt slät och enfärgad under matbordet eftersom fläckar inte
syns lika väl…..fast en ullmatta är ju ganska lätt att göra rent med fuktig trasa och ev lite vanish…;)

Ja vi får se…….ingen av dem är billiga….men heller inte superduperdyra….
Det skiljer 1500kr i pris…..vilket ju faktiskt också spelar in när man ska välja….

…..jag har ju några månader på mig att fundera…;)
Den till vänster finns HÄR
Den till höger finns HÄR

Å den här bilden är från i morse…
Somnade mitt i buset….fortfarande med den lilla kaninens tass i munnen…
<3 <3 <3

Kram och ha en härlig tisdag!
Katarina

Sofie

Hej från bubblan

Heeeeej….
Tusen tack för alla rara hälsningar i sociala medier…
Jag har inte hunnit svara alla än för jag har ju fullt upp här i valpbubblan <3
Bara kikar in lite snabbt eftersom jag vet att ni är många som väntar på fler bilder….

(Jag lägger ut lite på sallyshus Instagram i story, och om du missat det kan du gå in i profilen och titta
på sparade händelser….den runda till vänster som heter Sofie…<3)

Ute har det kommit ett tunt lager med snö och det var ju väldigt skojigt såklart….

Dagarna börjar så sakteliga komma in i några slags rutiner och vi varvar lek och bus…

…med gos och sovstunder….
Å medans lillsnuttan sover passar jag på att jobba lite…

….Men faaaaattar ni så mysigt….
Sitta så här framför brasan med liten vovve bredvid….det är livet det!

Vi är så kära i den här lilla tösen och det ska bli fantastiskt att gå tass i hand genom livet med henne <3
Kraaaaam och ha en fin kväll.
Katarina

Sofie

Never Ending Love

Heeeejsan
Här kommer ääääntligen ett hejsan från valpbubblan.

Ääääääntligen får jag sitta framför brasan med söta små tassar i vädret bredvid mig i soffan igen.
Vi är i en sån lyckobubbla och vi är redan SÅ förälskade i denna lilla skatt….

Vi busar och gosar, äter och går ut och pott-tränar..;)

Å så plötsligt……..

….snaaark….
En liten valp blir trött sååååå trött….
Det går från 0-100 och tillbaka igen på väldigt kort tid.

Jamen hejsan…
Vi tar väl och presenterar henne va….

Här har ni våran Never Ending Love.

Ja hon heter så….

Hon kommer från Kennel River Walk i Simrishamn och hennes kennelnamn är
River Walk Never Ending Love
💖
Hon är döpt efter en Roxettelåt och hon bär namnet med stolthet!

Nu är det ju som sagt hennes kennelnamn…här hemma går hon under namnet…..

Sofie

Här får en lycklig husse hålla prinsessan då matte skrev på köpehandlingar.
Marie och Ola som driver Kennel River Walk är 2 helt fantastiska människor och deras
kärlek och engagemang i hundarna är SÅ fint att se.
Det känns väldigt vääääldigt bra att Sofie fått en så stabil och kärleksfull start i livet.
För mig som har känslorna lite här och där…mest utanpå kroppen har det varit otroligt värdefullt
att få ha den kontakt hela vägen från födsel till hämtning som vi haft.
Vi har redan bestämt flera tillfällen då vi ska ses framöver och vi ser fram emot det massor.
Sofies syster Mindy ska bo kvar hos mamma Nickie på kenneln och brorsan Moltas har flyttat till Skövde.

Jag är övertygad om att det jobb Marie och Ola lagt ner på att valparna ska bli trygga individer är det som gjort att
Sofie redan känns som en självklar del av oss här hemma.
Hon tar för sig och är inte rädd för annat än hastiga rörelser och höga ljud.

Hemresan tog hela 7 timmar med laddstopp och kisspauser…..

Hon tog det hela med ro och var hur duktig som helst.
Varvade sömn och gos med bus och kisspauser.

Hon har en vanlig sele nu tills hon växer i en krocktestad bilsele.
Sedan har vi skaffat en hundbilstol, den är som en mysig hundkorg man spänner fast och hon
verkar trivas som fisken i vattnet i den.

När vi kom hem väntade Rasmus på oss och Sofie sprang raka vägen in till honom…
Svansen rätt upp och hade fullt sjå med att leka med alla leksaker.

Sen sov hon sött hela natten ända till klockan 5 då hon ville ut och kissa…..
Jag däremot har inte sovit många minuter….sov oroligt och kollade hela tiden så hon låg kvar….
…så i dag är jag lite som en zoombie kan jag säga….;)

…men vad gör väl det när man har en sån här liten…

Alltså mina tårar trillar och jag dör sötdöden…..
Jag känner i hela kroppen att det här….
…det är det bästa vi kunde gjort…
Hon är redan SÅ älskad och SÅ självklar och jag bara lääängtar efter att
få dela livet med henne <3 <3 <3

Jamen puss på er säger Sofie som just nu slumrar här bredvid i soffan…

Kraaaaaaam Katarina

Kärlek Sofie

Slumpen eller….


Godmorgon!
Vi ska just ner och äta hotellfrukost och sedan är det äntligen dags…
Den stora dagen är äntligen här…
Vi är SÅ redo…..
Bilderna här i dag visar att vårt hem också är SÅ redo…;)


Medans ni tittar på bilder tänkte jag fortsätta berätta om hur vi hittade vår lilla prinsessa….

Vi börjar med lite bakgrundsfakta.

Suddig bild på Sally då hon var 8 veckor och precis kommit till oss <3

Den 2/10 2009 föds en liten Westieflicka som av oss får namnet Sally….
När Sally är 8 veckor hämtar vi hem henne…
…den 27/11 på min 37-års dag….

Saknar dig min ljuvliga prinsessa <3


Som en liten parentes bara…..Den 27/5 2020 föds en liten Westieflicka som får namnet Nickie.

Matskål och vattenskål på sin givna plats <3
12kg mat så hon inte ska svälta…;)

När jag väl kommit på där efter sommaren att min värk i kroppen berodde på saknaden efter en hund
började sökandet….skulle vi ha samma ras? Hane, tik?
Vi var först inte så säkra på att det var just en Westie vi skulle ha…
….vi var rädda att en hund av samma ras skulle påminna oss för mycket om Sally….
Det gick så långt att vi skulle åka iväg och titta på en ursöt liten blandrasvalp…
Kvällen före bröt jag ihop fullständigt och vi insåg båda två att det ju var en till Westie vi vill ha…
En Westie har en stark personlighet och den ena är ju inte den andra lik,
så vi insåg att bara för att den kommer att likna Sally, kommer det ju absolut inte att vara hon.
Vi är SÅ förälskade i rasen och vi sitter alltid och tittar på klipp
på olika Westies på instagram på kvällarna…

Såååklaaaart en leksakskorg

Morgonen efter satte jag mig och skrev ihop ett långt mail till de uppfödare
jag hittade på Westiealliansens hemsida.
I första hand till dem där det stod att de planerade valpkullar….
På kvällen samma dag jag skickat mitt mail…..alltså samma kväll som vi skulle ha tittat
på den där blandrasvalpen…den 27/10, ringde telefonen och en fantastisk person
berättade att de väntade valpar och att de hade fastnat för
oss i och med mitt brev och vår historia…

Mitt hjärta höll på att svämma över och från den dagen har jag gråtit….och gråtit…och gråtit…
Ömsom av saknad efter Sally och ömsom av total lycka över den här lilla lilla prinsessan….

Olika nödvändigheter…;)
Kompostgaller lite här och där
Korgen för koppel, påsar och tasshandduk redo i hallen

Nu följde en väntan…..
….skulle allting gå bra? skulle valparna klara sig?
Det föds inte så många Westievalpar i Sverige per år och kullarna är i genomsnitt inte så stora.
Dessutom är det så med många uppfödare att de helst bara säljer till valpköpare som bor i närheten.
I Örebro finns inga uppfödare….och i Stockholm väntades inga kullar just då….
Man kan nästan aldrig ”tinga” en valp och något ”först till kvarn” existerar inte…
Uppfödarna väljer helt enkelt ut dem de tror passar bäst för deras valpar…..
Så vi känner oss ödmjuka och enormt tacksamma <3

Men det är nu det händer….

Bilstol och sele så hon ska åka säkert i bilen. Givetvis ska vi köpa en krocktestad sele så fort hon växt i en.

…kommer ni ihåg datumen jag rabblat upp tidigare….?
Den 27/11-09 hämtade vi hem Sally….

Den 27/11 på min 50-års dag föder den ljuvliga lilla mamman Nickie
3st välskapta valpar…2 tikar och en hane…
Några dagar senare ringer den fantastiska människan igen och
berättar att om vi fortfarande är intresserade och allt fortsätter gå som det ska
är en av prinsessorna våran…..

Alltså förstår ni den lyckan?
Å visst är det lite märkligt med datumen….
..mycket den 27:e…
…och den 27/11…. det verkar ju vara en riktig lyckodag…;)

I sovrummet är vi redo

De 3 första veckorna i en valps liv är de mest kritiska och såklart oroade jag nästan ihjäl mig…
….men på nåt sätt så kände jag ändå att allt skulle gå bra….
…och ja nu är det ju dags…
Nu ska vi ÄNTLIGEN få hämta hem den ljuvliga lilla luddtussen och vår familj ska bli hel igen….
JAG ska bli hel igen….. å vi delar ju födelsedag hon och jag……bara en sån sak….<3

I vardagsrummet framför brasan är vi redo för en massa bus på mattan och en massa gos i soffan

I nästa inlägg är hon här…💖
Då ska ni äntligen få veta hennes namn och se hennes galet söta ansikte…

Ha en fin söndag!
Kraaaaaaam Katarina

Den ”fantastiska människan” har givetvis ett namn och egentligen är de 2 fantastiska…..
….men jag vill inte skriva ut deras namn här utan att fråga först….

Kärlek Sally

Min värsta valpmardröm

Vid det här laget vet ni ju att jag är hopplöst valpig just nu…

…och eftersom det mesta jag skriver om just nu är hundvalpar
tänker jag, att om jag samtidigt som jag berättar om min värsta mardröm visar bilder
från våra sovrum/gästrum genom åren så blir det kanske lite så här både och….
….eller 3:e och…
Valp, galenskaper och inspiration..
…..kanske ni inte tröttnar på mig..;)


Jag sover riktigt riktigt dåligt just nu…
…vi lägger oss tidigare på kvällarna för att jag i alla fall ska få en liten smula sömn…

Det var väldigt länge sedan jag drömde något som jag minns när jag vaknade…
Ni vet en dröm som verkligen är som en historia och som man vaknar upp ifrån
när man inser där i drömmen att det helt omöjligt kan vara på riktigt….

Nu ska ni få höra min värsta mardröm…eller
så mardrömslik var den kanske inte för när jag väl hade vaknat
satt jag yrvaket i sängen och skrattade högt….

Mattias och jag gör vår långa resa ner till Simrishamn…
Fyllda av spänning och förväntan…

…när vi kommer fram till kenneln möts vi i dörren av uppfödaren som glatt vinkar in oss
samtidigt som hon babblar något om missförstånd och fel….
Det jag också noterar här i drömmen är att det plötsligt är sommar…
Grönt och varmt….fåglar som kvittrar och fullt av blommor i rabatterna…

Vi får slå oss ner vid köksbordet och där får vi veta att det skett ett stort missförstånd
men att de har löst det på bästa tänkbara sätt och alla kommer bli SÅ nöjda…

Vi var 2 par där….och det fanns bara EN valp….
Valpen som fanns var en hane och dessutom en helt annan ras…
???
Det andra paret, ett yngre par med stora solglasögon bara ryckte på axlarna och
sa att det tänkte ta med sig hunden ut ett tag för att ta lite familjebilder….
-Det vill vi också göra sa jag lite förvirrat…
…tänkte att det kanske är en tävling i porträttbild om vem som skulle få valpen….
…som varken var en tik eller en westie….;)

Vi iakttog det andra paret en stund och fick till vår fasa se att de tagit på honom en rutig skjorta
och ett par hängseljeans……nu var han plötsligt ingen valp utan en fullvuxen liten hund
som stod på bakbenen och pussade den unga tjejen med solbrillor medans
den unga killen fotade för glatta livet….
Uppfödaren klappade förtjust i händerna och jag sa tårfyllt…
-Vi vill inte ha en liten pojke…vi vill ha en hund…

Då vände hon sig mot mig, log brett och sa…
-Men det är ordnat förstår du och det kommer bli så bra….
-Ni får ha delad vårdnad….varannan vecka….det blir väl bra?

-Men vänta nu sa jag…vi bor ju 20 mil från varandra och de vill ha en pojke och vi en hund….

Här insåg jag att det var för galet för att hända på riktigt och jag vaknade kallsvettig….
….för att i nästa sekund börja gapskratta….

Jamen så….
En gnutta galenskap har väl ingen dött av och inte lite sovrumsinspiration heller…

Haha…. I morgonbitti sätter vi oss äntligen i bilen för att åka de 50 milen igen…
…å förhoppningsvis vänder vi hem på söndag med en valp utan skjorta och som är bara vår…;)
Kraaaaam Katarina

sovrum tankar o drömmar

Valpfin i håret och i väskan

I annonssamarbete med iDEAL of Sweden

Jamen ni vet ju vid det här laget att jag typ andas valp just nu….
…jag kan på något sätt koppla ihop precis allt jag gör med valpen…;)
Så i dag har jag färgat utväxten så att lillan ska tycka att jag ser snygg ut…haha…

Å nytt vårligt skal på telefonen…så vi kan ta fina selfies i spegeln hon och jag…;)

Å håret blev utfönat rakt i dag…
…fast jag behöver ju inte gå så många meter innan det börjar svänga lite….haha…

I dag har jag också haft bilen inlämnad på service…..så den är valpförberedd…;)
I i går var jag på synundersökning. Kör glasögon i väntan på nya linser…..så jag ska se prinsessan ordentligt…

Haha….börjar bli svårt att inte skriva hennes namn…
…men jag står fast vid att ni ska få veta det samtidigt som ni får se henne…;)

Å i väskan som jag är SÅ nöjd med och som jag får SÅ mycket beröm för
ligger ett flong kartong nytt plånboksfodral till telefonen…

Snyggt att det matchar, eller hur…?

Å om ni klickar HÄR så är min rabattkod redan tillagd i kassan hos iDEAL.

Kraaaaam Katarina

Kläder/skor/accessoarer

Ett väl genomtänkt beslut

Hejsan
Jag tänkte jag skulle berätta om hur och varför det kunde bli så här…;)
Hur det kunde bli så att vi ska bli med valp…;)

Ni som hängt med här inne länge vet ju att vår prinsessa Sally fick somna in i början av maj förra året.
Ni vet ju också hur vi kämpade med hennes sjukdomar.
Cushings och diabetes….
Om du vill läsa mer om det så finns alla inlägg som handlar om Sally i arkivet HÄR
Tänk bara på att det är det senaste som ligger överst, så man får skrolla neråt om man vill läsa äldre inlägg.

De känslor som jag beskriver är kanske svåra att sätta sig in i om man aldrig haft en hund…
….eller något annat husdjur…men det jag pratar om är en fullvärdig familjemedlem…
En personlighet som följer en i vått och torrt…..
…..som är beroende av en och som älskar en helt villkorslöst…..alltid…..

När vi fick hem Sally hade vi 2 tonårsbarn hemma…..
…att gå på bio eller gå ut och äta en kväll var aldrig något problem.
Jag hade också en livslevande pappa och en hyfsat frisk mamma
som gärna var hundvakt då vi åkte på semester.

Så flyttade barnen, mamma blev sjuk och pappa dog….
Sally hade ju också dragit på sig sina sjukdomar och med diabetesen följde ju
insulinsprutor i nacken kl 07 och kl 19.
Det var supernoga att hon fick i sig mat och hon behövde övervakas ganska noga.
Vi varken ville eller kunde lämna bort henne så vi skaffade husbil så vi
kunde komma iväg ändå. Vi blev alltså väldigt låsta och hon var med mig i princip
24 timmar om dygnet sina sista 1,5 år i livet sedan hon fick sin diabetes.

När Sally fick somna in den 5/5-22 rasade hela vår värld och jag trillade
ner i något slags mörker som jag haft svårt att ta mig upp ifrån…
Visst kunde jag skratta och le, göra roliga saker…men hela tiden fanns det där…
…det där som gjorde så ont i kroppen…den där tomheten och den där
fruktansvärda saknaden….många många gånger har jag fått kämpa med mig själv…
stålsätta mig riktigt ordentligt för att inte ge vika och få fullständig panik.
Många är de tillfällen då jag brutit ihop av minsta lilla och jag har inte alls kunnat styra över
de känslostormar som sköljt som en orkan genom kroppen när jag minst anat det….

Redan för många år sedan hade vi bestämt att den dagen Sally inte finns med längre kommer
vi nog skaffa oss en ny lite kompis….men det var ju innan allt det jobbiga…

Eftersom det blev som det blev med Sally tänkte vi vänta några år med att skaffa en ny hund.
Vi ville läka såren ordentligt…ta igen lite resor vi inte kunnat göra, gå ut och äta och leva lite loppan….

Vad vi inte hade räknat med var att vi vill ju inte alls leva loppan…
Vi går absolut ut och äter någon gång ibland…….
….men det kan man ju göra även fast man har en liten fyrfoting i familjen.

Det går inte en dag utan att jag tänker på henne…
Numera både med glädje och sorg….
Men från början bara som sagt med en stor stor klump i magen och tårar som aldrig slutade rinna.

Efter sommaren 2022 började jag få en konstig värk i kroppen…
Inte värk som i led/muskelvärk utan lite mer konstigt……lite mer obeskrivbart….
…lite luddigt, diffust och ja…bara konstigt…
Å det var när jag läste något i en facebookgrupp jag är med i som jag förstod…
Det var när en man skrev något i stil med:

Jag är inne på min 3:e westie som är helt underbar.
Jag saknar de som inte finns längre varje dag.
Det går aldrig att ersätta en hund med en annan

men precis som med barn har hjärtat plats för fler….

Även fast jag vet det där…även fast jag vet att det är så trillade inte poletten ner förrän där och då…
Det var då jag verkligen förstod vad det var som gjorde så ont i kroppen…
Det var inte enbart saknaden efter Sally….
Det var saknaden efter någon…

Saknaden efter en liten trogen vän som följer mig hack i häl….
..någon som gör en massa bus och sätter fart på oss…
Någon som håller oss borta från att leva loppan…;)
Någon som strösslar oss med sin vilkorslösa kärlek och någon som jag kan ösa all min kärlek över….
Den där kärleken som finns i mitt hjärta och liksom bubblar över…..som bara väntar på att få komma ut.

Jag förlikade mig där och då med att sorgen efter Sally aldrig någonsin försvinner
och att hon aldrig kommer tillbaka. Jag insåg också att vi inte
sviker henne på något sätt om vi tillåter oss att välkomna en ny liten familjemedlem.
Sally kommer aldrig någonsin bli bortglömd och hon kommer inte ha mindre plats i våra hjärtan.
Våra hjärtan har ju plats för precis hur mycket kärlek som helst.

Både jag och Mattias insåg att jag skulle inte känna mig hel igen förrän vår familj
är hel igen…..så det där med att vänta några år…..det hoppar vi över.

Nu började jakten på en valp….
Men det tar vi i ett annat inlägg….nu börjar det här bli väldigt långt.
Kram Katarina

livet Sally

Min nya väska

Annonssamarbete med iDEAL of Sweden

Jag har ju glömt visa er min nya fina väska….
..heeeeelt perfekt i storlek…

Jag har redan en stor i samma modell men ibland är den lite väl stor.
Med båda modellerna följer det med en liten miniväska som man kan ha sitta på
som en fin och praktisk detalj. Jag som gillar det lite enklare har valt att ta bort mina.

Här ser ni skillnaden.
Den stora är perfekt om man ska shoppa och vill slippa extrapåse
och den mindre är mer i klassisk handväskstorlek…
Jag använder båda massor….

Den lilla finns HÄR och den stora HÄR

Nu får du 15% på allt hos IDEAL OF SWEDEN med min kod Sallyshus15

Om du använder den HÄR länken kommer du till iDEAL´s startsida och då är rabatten redan inlagd…
Bra va? Jag har ett nytt vårligt skal till mobilen också men det får ni se en annan dag…
Så in och leta reda på din vårfavorit!

Kram Katarina

Kläder/skor/accessoarer