Jag bjuder er på en mängd rosor i dag för att
min myskväll framför brasan i går kväll blev inte särskilt lång.
Jag fick nämligen kasta mig i bilen och åka hem till mamsen och papsen.
Lilla pappa mådde inte alls bra och jag vet inte vem som var mest orolig.
Han eller mamma.
Med en klump i magen åkte jag dit.
Ujujuj vad många tankar som snurrar….
Han hade en förfärlig hosta och lite svårt att andas…
Men det som var lite otäckt var att han hade sån yrsel..
Han beskrev det som att det kändes som att han höll på att förlora medvetandet.
Efter någon timme ringde jag sjukvårdsupplysningen och vi blev beordrade att åka till akuten.
Så där satt vi sen och väntade i 4 timmar.
Eller pappa låg..
Ena stunden snarkade han och nästa undrade han om vi inte ville höra allt om de senaste golftävlingsreglerna…..
haha…
Det låter kanske lite knäppt men jag tyckte faktiskt att det var lite mysigt att vara i det där sjukrummet med mamma o pappa i går kväll.
Bara vi 3….precis som då jag var i tonåren..
Bara det att jag nu kände mig lite mer som en mamma åt dem än tvärt om..
Det är konstigt det där..
…att ens stora starka föräldrar blir små och rädda i en sån här situation.
Eller nej..det är ju faktiskt inte konstigt alls att man blir det!
Ja jag tyckte ju naturligtvis inte att det var mysigt att pappa inte mådde bra..
..men jag tror ni förstår vad jag menar..;)
Ja jag tyckte ju naturligtvis inte att det var mysigt att pappa inte mådde bra..
..men jag tror ni förstår vad jag menar..;)
Man påminns om hur skört livet är och att det inte varar för evigt.
Det är viktigt att ta vara på här och nu.
I alla fall så konstaterades det efter en mängd prover och tester att alla värden och allt är bra!
Väldigt bra till o med. Någon förklaring till yrseln kunde vi inte få.
Men kl 01,30 kunde jag i alla fall köra hem ett par trötta men lugna föräldrar.
Så i dag…
I dag är jag trött..;)
Men det gör inget för i går fick jag finnas där för dem jag älskar så högt!
♥
Så alla rosor är till er…..och till alla dem ni älskar ♥
Så alla rosor är till er…..och till alla dem ni älskar ♥
Ta hand om er!
Kram Katarina
No Comments
Pia Gustafsson
9 september, 2014 at 11:17 f mÅ så fint skrivet, jag vet precis vad du menar även om det oftast är min syster som åker in och ut till sjukhuset. Skönt att allt var bra.. Kraaaam Pia ♥ ♥ ♥
Catarina Alexandersson
9 september, 2014 at 11:41 f mGud så skönt att det ändå var bra med honom, härligt att det blev en fin stund tillsammans istället för en kanske sorgens stund. Livet ÄR skört och man vet aldrig när oyckliga saker kan ske, så det är bäst att vi tar hand om varann medans vi kan. Fint du skriver och tack för rosorna 🙂
Stor kram,
Catta
Marie
9 september, 2014 at 12:01 e mFantastiskt fint skrivet Katarina och vad skönt att allt var bra.
Kramar i massor
Marie
Adela
9 september, 2014 at 12:32 e mMen SÅ skönt att allt var bra! De är viktiga i livet och det är så svårt att ta in att de inte kommer att finnas alltid…
Min pappa dog för 14 år sen och min mamma är ju gammal med.
Hoppas din far ska få vara pigg nu och en stor kram till dig med vännen!;)
Adela
Ekenäsliv
9 september, 2014 at 12:40 e mÅåååå vännen… här sitter jag o snyftar…
Verkligen urjobbigt o då är livet såå skört.
Å jag önskar var o varannan dag att jag hade min mamma o pappa lite närmare.
Vilken TUR de har som har dig nära och som finns för dem.
Som tur är är det för de flesta av oss självklart att man ställer upp, men tänk de som inte gör det för varandra…
Va rädd om dig med sötaste!!!
Du skriver verkligen så fint och direkt ur hjärtat.
Massa kramar Anna
Hemma på Sjuan
9 september, 2014 at 1:46 e mÅh så jobbigt! Skönt att allt var bra men vilken oro. Min mamma blev pensionär i fredags och pappa har varit det i drygt ett år så jag hoppas de blir kvar länge till…
Mysiga bilder i förra inlägget, kram Suss
Helén i Vilrummet
9 september, 2014 at 2:05 e mVilken pärs! Tur att det inte var något allvarligt.
Fina rosor till dig också som finns där för dina gamla.
Kram Helén
Lena
9 september, 2014 at 2:19 e mMen oj vilken upplevelse! Skönt att han mår bättre, men jag kan tänka mig att det är frustrerande att de inte hittade nåt.
Kram Lena
Stina I Söder
9 september, 2014 at 10:49 e mStor kram till dig! Förstår klumpen i magen, man vill ju att sina nära och kära ska må bra…fick ett samtal precis när jag började på mitt nya jobb för två år sedan. Pappa hade fått hjärtinfarkt och åkt ambulans i ilfart.(Han mår bra nu)
jannice lindell
9 september, 2014 at 10:58 e mMEN EN STOR KRAM TILL DIG!!!! <3
kustnära
10 september, 2014 at 8:15 f mSkönt att höra att det gick bra med din lilla pappa.
Vilken trygghet för båda dina föräldrar att du finns till
hands för dem och jag förstår din känsla på sjukhuset
efter att själv tillbringat mängder av timmar med min
cancersjuka mamma på olika behandlingar. Hon klarade inte
kampen men jag är oerhört tacksam för de timmarna tillsammans
både på sjukhuset och alla stunder hemmavid som man
ställde upp i ur & skur oavsett tid på dygnet. Jag tänker ofta
på olika sätt så lär de sig alltid något och förhoppningsvis får
vi tillbaka lite av det längre fram…. KRAM