Bilder från 3/2…
SÅ mycket snö vi hade för bara några veckor sedan…
Nu är det barmark ute..;)
Godmorgon på er!
Jag hoppas ni sovit gott…
Jag har typ inte sovit alls…;)
Jag vill börja med att tacka för alla rara hälsningar….
…de värmer ska ni veta!! TACK!
I stället för att svara er var och en så väljer jag att skriva ett lååångt inlägg här i stället…
….om det där som man inte pratar så mycket om…
Klimakteriet…
Jag vet inte så himla mycket om det och har nog alltid tänkt…det där kommer ju sen…
när man blir gammal…..hmm.. nu inser jag att så är det ju inte alls…
När blir man förresten gammal?
Känner man det själv, eller blir man gammal vid en viss ålder?
Från en dag till en annan liksom…
Hur som..det här med klimakteriet är ju något som kommer drabba alla oss kvinnor, mer eller mindre.
Jag läste att ca 25% upplever inga större problem, medans resten får det olika jobbigt.
Nu har jag fått höra att jag är för ung för att vara i klimakteriet…(alltid något kul)
Jag har ju dessutom fortfarande mens…även om den numera är oregelbunden…
MEN…jag har läst att man kan vara i det sk. ”förklimakteriet” i ända upp till
10 år innan det ”riktiga” klimakteriet startar…
Vad man får för symptom är väldigt olika…
Mitt är att jag inte sover.
Jag vaknar på natten och är så varm att jag får kasta av mig täcket…
10 minuter senare fryser jag…å så där håller det på…
Precis som om man var sjuk.
Det lite lustiga är att jag numera har ett tunt sommartäcke och M har duntäcke.
Jag har ALLTID frysit som en tok förr och M har varit som en kamin…
Hur som….jag har alltid vaknat på nätterna….ALLTID…
8 timmar i sträck tror jag bara att jag har sovit ett par
gånger sedan jag var i tonåren…
Men man kan ju tycka att det kan räcka med att vakna 1-2 gånger….
Nu vaknar jag HELA tiden….
Eller i natt känns det inte som jag har sovit över huvudtaget.
Jag har ju dessutom alltid varit väldigt lättväckt.
Vaknar M så vaknar jag…
Vi borde kanske ha skilda sovrum…haha…
Vet ni hur krossad man blir av för lite sömn….??
Nu menar jag inte för lite sömn som då man hade småbarn…
för då sov man ändå djupt små korta stunder
så man på nåt sätt tog sig igenom dagen..
Nej jag menar när man långvarigt, natt efter natt faktiskt inte sover,
fast man ligger i sängen minst 9 timmar…
För ca ett och ett halvt år sen var det precis samma sak som nu.
Det var inget jag skrev om på bloggen…men då var jag så knäckt tillslut så jag bara grät….
Då gjorde jag och min bästa chef upp att jag inte skulle ställa någon klocka på morgonen
utan komma till jobbet när jag orkade…det var nämligen först på tidiga morgonen jag somnade in…
Det räddade mig helt och hållet från att bli ett nervvrak och säkerligen långtidssjukskriven den gången.
Den här gången känner jag mig inte knäckt över huvudtaget…
Lätt till tårar, det har jag…men det har jag ju alltid…;)
Nä den här gången känner jag mig inte nedstämd eller ledsen…
Precis lika glad som vanligt….
Bara väldigt väldigt trött och därför inte lika hoppig o skuttig som vanligt…
Jag har gett mig denn på att det här ska bli bra igen…
Å att faktiskt gå till doktorn den här gången för att se om det faktiskt finns någon hjälp att få. Jag har ju så gott som redan ställt min egen diagnos…;)
Jag äter ju levaxin för underproduktion av min sköldkörtel sedan 18 år tillbaka..
Kroppen tar inte heller upp B12 från mat,
så naturligtvis har jag bett dem kolla upp mina värden.
Jag har också bett att de ska kolla så jag inte har någon annan typ av vitaminbrist
som kan orsaka trötthet och yrsel….glåmig hud och ett hår som går av….
…fast innerst inne vet jag ju….Det är ju det här med sömnen…
Den är ju så otroligt viktig!
Oj det blev ett väldigt långt inlägg i dag…
Kanske orkade du inte läsa allt…
Men om du gjorde det och du kanske känner igen dig…
Skriv gärna om du har något tips…
Hur du gjorde för att få bukt med eländet.
Nu ska inte sallys hus bli någon sömnig blogg p.g.a det här…
nänä…inom mig finns ju det som är jag på riktigt…å förhoppningsvis
är jag där utombords också snart..;)
Ha en fin dag!
Kraaaaaaaaam från
Anna Katarina Maria
;o)