När man kan tjuvkika på sitt ena vuxenbarn

Jag sitter på övervåningen och jobbar men tassar ner för att göra lite lunch…

Det är SÅ SÅ mysigt att greja i köket och då och då kunna kika in i vardagsrummet….

För hon sitter ju där mitt ena vuxenbarn…
Hon sitter där och skriver uppsatser för brinnande livet…
…å jag äääälskar ju när hon är här…
Så härligt bara att veta att hon sitter där framför en sprakande brasa och knattrar på sin dator för brinnande livet.

Om det ska finnas något positivt med att ett av ens barn bor i en annan stad så måste det ju vara
att då man ses, så blir det ju mer intensivt än annars…
Man hinner liksom prata ikapp och umgås färdigt på något sätt…
Jag skulle givetvis föredra att hon bodde nära nära…så vi kunde äta kvällsmat hos varandra
mitt i veckan och ta en snabb fika då och då…
Kanske träna i hop och hjälpa varandra med…ja med det man nu behöver hjälp med..;)

Min lilla lilla busflicka…
Hon som var hälften bus och hälften prinsessa då hon var liten…
Helt galet ju…att hon snart blir 24…
Fast det här med att vara vuxenbarnsmamma är ju inte så tokigt…
Kärleken blir ju inte mindre för att barnen blir vuxna…
…den blir bara djupare och banden mellan oss blir bara starkare…
Vi hör ju ihop…vi är ju familj!

Älskar hennes knasiga humor och vi har så jäkla roligt ihop.

Å där kommer plötsligt min andra lilla (inte så busiga) flicka…;)
-Vaaa göööör ni??
-Jag viiiill oooockså vara med!!

-Haaaallåååååå Maaaatteeeeee…..
-Strunta i det där människobarnet nu….hon vill ändå inte leka…jag har redan försökt…
;o)

Jamen Heeeejsan…
Liten lunchpaus kan man ju ha ihop då man jobbar hemifrån.

Ikväll åker hon tillbaka till Uppsala och det lär nog dröja inan hon kan stanna länge här igen.
Hon har fått halvtidsjobb på det ställe hon jobbar extra på, och att kombinera det med att
plugga på Masterprogrammet kräver ju en del tid…
Nu är det ju i o för sig något konstigt med henne….
…jo för hon har en förmåga att hinna med precis allt hon vill och lite till…
Precis som att hon har fler timmar på dygnet än vad vi andra har…

Ha en fin dag!
Kraaaaam Katarina