Glöggmys…

Ikväll har jag varit hemma hos min fina väninna T. Det är alltid lika kul att åka till henne då hon har sina små “bjudningar”. Man träffar alltid nya trevliga människor…;)
Jag passade såklart på att fota lite. T håller alltid på och ändrar o fixar…här i köket hade köksmöblerna åkt ut för att ge plats åt mysiga korgstolar och ett runt lite mindre bord.
Om bilden hade gått att förstora hade ni sett det skojiga myrsloken som sitter till vänster i soffan. Den har hennes son fått av mig och nu satt han på hedersplats i köket.
En annan sak som är kul med att åka hem till T är att man alltid får nya smakupplevelser…
Förutom super god glögg och pepparkaka med ädelost bjöds vi på pyttesmå köttbullar stekta i kanel och soltorkade tomater. de serverades på tandpetare. Mini semlor med saffranssmak och saffransskorpor...mm…
Tack gumman för en underbar kväll! Nu har man tankat i sig lite energi igen..;)
Kram Katarina
Hemma hos

Köks gardiner

Visst är det mysigt då julgardinerna kommer upp i köket?
Jag sydde nya förra året i tyger från det stora varuhuset.
Man kan hitta mycket fint där ibland. Jag har alltid gillat att kombinera randigt och rutigt.
dessutom känns de sådär lagom röda…;)
Röda fast inte jätte röda om ni förstår vad jag menar…
Julstjärnor brukar inte gilla våra fönster…..eller kanske är det för att jag brukar glömma vattna dem…fniss… de är ju fina ett tag i alla fall..;)
Tulpaner!! Tänk att de kommer tidigare och tidigare. För bara några år sedan förknippade man dem med att julen var över och våren knackade på dörren. Nu förtiden börjar de lixom höra till julmyset.. Sååå fint att blanda i blåbärsris. Så är det så härligt med röda nu till jul….i vår blir det ju mest vita.
Här hos oss är det mannen som lagar mat. Han är och hämtar den nu…på china restaurangen..;)
Kram Katarina
kök

Nu brinner andra ljuset!

Den här fina ljusstaken är ny för i år. Jag har köpt den hos goa Kicki
Den är lite lik en luciakrona...jag har klätt den med något jag glömt vad det heter.
Jag köpte av en farbror på torget. han sa att det var ett komplement till Lummer som är fredat…
Jag antar att han menade att Lummer är fridlyst…
Fint är det i alla fall och ett pyssel som tog ungefär 5 minuter..;)
Vi firade 2:a advent med mysig långlunch.
Ett hjärta i lingonris pysslade jag och Sally ihop också.
Rödrutig duk från Nyblom & Kollén och många ljus…
De röd/vit rutiga servetterna från Bruka använder vi året om-
Söta chokladhjärtan i stället för efterrätt.
Till förrätt åt vi smarriga kantarell mackor med brieost och till varmrätt blev det pasta.
Hoppas din dag varit lugn och mysig!
Kram Katarina
jul

Favoritplatsen

Himmel vad fort tiden går!! Redan 1 December…
Hur har ni det? Fullt pyntat redan eller?
Här smyger det sig in fler och fler detaljer allt eftersom.
Hyacinter har jag som sagt haft i ett par månader redan men det blir fint med mossa o kanel.
Lååååång kanel…
den är från förra julen men doftar fortfarande lika gott.
Om jag skulle vara tvungen att välja en favoritplats i huset så är det här.
I den sköna fåtöljen framför brasan.
Jag är inte ensam här..
Så fort brasan tänds blir Sally som hypnotiserad
Hon älskar att ligga här och vi har fått lov att flytta hennes korg hit. En liten prinsessa måste ju ligga mjukt. Fniss…jag trodde inte hundar gillade värme sååå mycket!
Kram Katarina
Sally

Granen står så grön o grann i stugan….

Jag har redan tagit in en liten gran i hallen…
Den har enkelt småttigt pynt..
Fåglar, vita kulor och pärlhjärtan.
Den stora granen får inte komma in än…
Det är bra att ha några gamla leklådor till hands då det kommer småfolk och hälsar på.
Så blir man ju själv lite nostalgisk också…;)
Kram Katarina
hallen

Detär min dag idag!!!

Äntligen dags att tända 1:a ljuset……

Kommer ni ihåg då man var liten?

Det kändes oändligt långt kvar tills alla 4 ljusen skulle brinna… I år får adventsljusen pryda öppna spisen.

Där ligger också sonens gamla glasögon som ett gulligt minne. De allra första ligger längst fram. Ser ni att de har sånna där långa gummi mojänger.. det har man då man är liten plutt så att glasögonen sitter kvar även om man står på huvudet. Han fick dem då han var 14 månader.

Här sitter han som nybliven storebror ca 1½ år gammal…
I går blev den lilla plutten 16 år…ojoj…var tar tiden vägen?
GRATTIS älskade Rasmus!!

Vi firade med kakbuffé för släkten.
Jag blev firad jag med för det är nämligen…
…..min dag idag!
Jag fyller 39år idag på självaste 1.a advent.
Vi slår alltid ihop vårt firande Rasmus och jag. Då får jag ju ha min dag med bara familjen. Lugnt och skönt;)
I morse fick jag frukost på sängen och en massa paket. Dem får ni se en annan dag.
Vi har varit uppe på stan och ätit lunch och ikväll blir jag serverad oxfilé….
Här sitter jag och njuter av en kopp kaffe just nu.
Det är också exakt 2 år sedan vi hämtade hem Sally idag.
Kram på er och ha en mysig kväll! Det ska jag ha…..
Katarina
Hmm…vad är det med blogger? har försökt publicera i flera timmar….
familj

En bukett rosor…

…fick jag av maken i fredags och nu ger jag den vidare till alla er raringar som låter mig gnälla..

Tack för alla uppmuntrande ord…de värmer långt in i själen…bara så ni vet..;)
Ett gammalt litermått får tjänstgöra som kruka.
Jag är inne på 3:e omgången hyacinter.
De är ju så ljuvliga så att man inte kan låta bli att köpa nya.

Vi sitter nästan alltid i matrummet och äter för i köket får det bara plats ett pyttebord.
Men när vi bara är 2 är det rätt mysigt att sitta här. Oftast knastrar det i vedspisen och ur stereon strömmar julmusik…..

Söta glas som jag köpt på ett homeparty för många år sedan.

Nu är det inte många dagar kvar hörni…;)

Här kommer nog julpyntet fram på fredag. I helgen är det nämligen dubbelt födelsedagskalas här och då vill jag att det ska vara färdigt. Ikväll väntar födelsedagskalas för min lilla pappa.

En riktig kalas vecka..;)

Kram Katarina

kök

Var rädd om dina fötter!

Hallå där!

Det kom en massa emellan, så det blev visst ett litet blogguppehåll.……
Snygga skor va? Tänk till en svart enkel klänning.
Tyvärr kommer jag aldrig mer kunna ha dessa.
Jag vill egentligen inte gnälla här på bloggen. Det ska ju vara en lustfylld, glädjande inspirationskälla…
Men nu har jag känt mig lite nere igen….pga. min fot!!
älskar de fina detaljerna…
Sluta läs nu om du inte vill höra mitt gnäll!

I maj 2010 gick jag med i viktväktarna på nätet. Samtidigt gick jag ju ca 1 timme med Sally flera gånger i veckan. Min man sprang milen flera gånger i veckan så jag började känna suget att få upp flåset jag med. Eftersom jag pronerar rätt mycket var jag noga och gick iväg till Löplabbet.
Där filmade de mina fötter då jag sprang och plockade fram bra skor.
JAG HATADE ATT SPRINGA!!
Men fortsatte ändå. I Juli orkade jag äntligen springa 3km utan att stanna.
I Aug sprang jag 3-5km 3 ggr i veckan, hade gått ner 8 kilo och tyckte livet var toppen.
NU ÄLSKADE JAG PLÖTSLIGT ATT SPRINGA.
I sept började foten göra ont så jag slutade springa och promenerade i stället.
I november gjöt jag nya inlägg till skorna, i jan konstaterades att de blivit felgjutna så senan töjts ut ännu mer. I Mars gick jag till läkare, kunde absolut inte promenera längre.
Efter många turer kom jag äntligen i Maj i år till en specialist. Blev tejpad och fick flera sprutor.
Nu var det så illa att jag knappt kunde trampa ner kopplingen i bilen.
Det har blivit många turer till läkare, röntgen och sjukgymnast…Så kom domen…foten kommer aldrig mer bli bra. Bättre kanske men aldrig bra.
Jag har blivit helt plattfot och skelettet tar i för varje steg jag tar. Jag har blivit så van vid att det alltid gör ont så jag minns inte hur det kändes innan.

Läget idag är…

…vågen visar att jag gått upp alla 8 kilona + några till…
Är inne på min 3:e vecka med upptejpat fotvalv. Ska gå med tejp 2 veckor till.
En gång i veckan tejpas det om och det är istället för gips så att foten ska få vila.
De fina skorna har jag fått byta mot grova stenhårda vandringskängor med gjutna inlägg i.
Jag får välja om jag ska gå ca 2km…eller städa huset….gör jag både och kommer tårarna på kvällen eftersom smärtan då blir outhärdig.

Det smärtar mig att jag inte kan gå de mysiga timmes långa promenaderna med min bästa vän…
Men det kunde ha varit värre….jag kommer ju inte dö!
Så fort tejpningen är över ska jag börja simma igen…
I fredags fick jag en motionscykel av min gulliga man…
JAG HATAR ATT CYKLA!!
Men jag hatade ju att springa också….men det gick över…så blir det nog med cykeln också….
Jag har bestämt mig nu!!
Jag ska ta kontrollen igen…
Kontrollen över glädjen i mitt liv. Jag tänker inte låta min fot göra mig ledsen mer…
Jag kan inte tänka, tänk om!! Tänk om jag inte börjat springa…då hade det inte blivit så här! Det har de konstaterat…mina fötter är tydligen alldeles för mjuka och ostabila för att klara påfrestningen av att löpa. Så ett tips till dig som vill börja springa är: Lyssna och var uppmärksam på din kropp, det finns bra hjälp att få om man skaffar den i tid. Lägg pengar på bra skor. Alla männsikor kan inte springa…Jag är en av dem….
Det är som det är och det kunde som sagt ha varit värre.
Nu ska vågen visa mindre, cykeln ska bli min vän och några fina skor ska jag allt kunna ha på mig nån gång då och då…;)
Oj, förlåt mig..det var inte meningen att gnälla så länge…det skulle ju bara bli lite kort..
Stor kram till dig i alla fall!
Katarina

Sally