Sally är med…..

Vi har haft en fantastisk dag och står på en ställplats i det vackra Kåseberga.
I kväll ska vi gå upp för kullen och titta på de berömda ”Ale stenar”…..

Vi har just slagit igång grillen och ska grilla fisk som vi köpt nere i hamnen…..

Jag tycker det är så mysigt att se alla hundar som ligger och njuter i skuggan….å en och annan i solen…;)
…men helt plötsligt från ingenstans blev det lite för mycket och jag fick lov att kliva in i husbilen…
Tårarna rinner och jag saknar henne så GALET mycket….
Varför kan inte hundar leva lika länge som vi?
Jag vill ha henne tillbaka!

…snälla hundhimlen…ge oss henne tillbaka…
…i alla fall för en stund….

Det har gått 3 månader nu…
…3 långa månader utan vår älskade vovveprinsessa….
vart tiden tagit vägen förstår jag inte riktigt för det gör precis lika ont fortfarande….
Jag tror fortfarande på något underligt vis att hon snart ska komma springandes och vifta på svansen
för att sedan vika av när hon är nästan framme för att något grässtrå är mer intressant än att säga hej….
…älskade älskade lilla hund….

I alla fall så är hon med….

…hon älskade husbilen…
…hon älskade att vi var nära nära och att hon fick vara med prick hela tiden….
Nu sitter hon här på väggen och för det mesta ler jag när jag ser henne…
Mumlar för mig själv….. ”lilla gumman”….
Men just nu….det gör så förb….ont…..

Ta hand om er!
Kram Katarina