Hej
Jag förstår att ni undrar vart jag tagit vägen….
Efter all sorg jag har tvingats gå igenom de senaste åren trodde jag nog inte att det kunde hända något mer…
…..men det kunde det….
Jag är inte redo att dela med mig av vad som hänt och just nu finns varken ork eller lust att skriva här.
Jag kommer fortsätta min paus på obestämd tid.
Kanske skriver jag igen om 2 dagar…kanske tar det 2 år…
Jag vet inte…..
Ta hand om er alla fina och tusen tusen tack för allt ert stöd,
all pepp och alla kramar ni skickat….
Stor stor kraaaaaaaam
Katarina
Ps.
…till dig som kände dig tvungen att påpeka att det är tråkigt med pauser och att mina läsare försvinner….
…jag fattar det!!!!