Browsing Category

livet

Kärleksvåg

Hej
Hoppas ni har det bra….här hos oss flyter dagarna liksom bara på…
…som i en stor geggig smet som vi försöker få ordning på…
Vi försöker hålla oss sysselsatta för att inte hinna tänka så mycket.
Vi gråter, skrattar och kramas och jag gör allt jag kan för att mota undan den panik som liksom bubblar upp
så fort jag sitter ner och tänker på henne….just nu vill jag bara att tiden ska gå så att det där
ljudet av små tassar över golvet bleknar…..jag vet att det är bra att låta känslorna flöda…
….låta gråten härja fritt och känslostormarna svepa förbi….
Men det går liksom inte över…det tar inte slut….
Vi visste att det skulle bli svårt att mista henne, men att det skulle bli så här tufft var det nog ingen av
oss som anade….hon har haft det jättebra….absolut….men det lindrar inte vår sorg….
Jag vill bara ha henne tillbaka…….

Vad har vi gjort de här dagarna då?
Ja vi har hunnit med lite av varje faktiskt och jag ska berätta om det mesta men vi börjar här…..

När jag kom hem i går eftermiddag möttes jag av det här…..

Ett blombud med vackra liljor….för visst är de vackra även då de inte slagit ut?

…det satt ett fint kort i….

…..jag blir helt mållös….
TACK!

Jag har ju genom åren förstått att Sally gjort ett stort intryck på väldigt många av er som läser här.
Hon har ju varit en stor del av min blogg. Jag känner mig så rörd, tacksam och ödmjuk
inför den kärleksvåg som vällt in från alla håll och kanter.
Vi har fått så många hälsningar, hjärtan och kramar på sociala medier
så jag vet inte i vilken ände jag ska börja tacka…..
Jag har helt ärligt talat inte orkat skriva tillbaks till alla er som skrivit så fint
men alla kommentarer går rakt in i hjärtat och bäddas in där….
……så TACK!!
Mitt varmaste TACK för att ni finns!

Stor stor kram
Katarina

blommor livet

Söndagslyx

Annonslänkar till mio och ellos

Hejsan och hallåsan….
Det blev visst ett litet uppehåll här inne över helgen…
Det händer ju lite då och då…..min ambition är att lägga ut ett inlägg varje dag här, men ibland
hittar inte orden fram….
Hoppas ni haft en härlig helg…..

Vi fick ju lite vårsnö redan i början av förra veckan och i torsdagskväll fullkomligt vräkte det ner…..
….å när vi vaknade i fredags morse….

….blev vi liksom många andra minst sagt lite chockade över mängden som hunnit falla ner.
Träd och buskar är sönderknäckta, bilen gick inte att få fram…..
Men den här lilla……

…ja hon blev i alla fall omåttligt lycklig och har snöbadat och skuttat runt hela helgen….

På fredagseftermiddagen drog jag in till stan på lite aw och på lördagen…..

….då var det vårmarknad på Jakobssons möbler och jag kom hem med 2 olivträd minsann…;)
Man kan ju aldrig få för många vet ni…
Hittade en liten bullig cool soffa som skulle passa toppen hemma hos Kajsa…

På eftermiddagen satte vi oss bekvämt…..hmmm….tillrätta i soffan….

…och tittade ikapp på serier och på kvällen lagade vi middag och planerade
kommande projekt utomhus…

I går hade vi kalasväder här och vi grillade korv i trädgården och kröp ner här i spat och firade….
Vad vi firade har vi inte riktigt kommit på än….men nåt var det i alla fall…;)
Söndagslyx…

Jag var också hemma hos den blivande bruden och planerade för dukning och dekoration…
Å vi hann mäta upp för garage och få iväg offertförfrågan till två snickerier som
bygger färdiga väggmoduler….
Spännande spännande….

Jamen lite så….
Egentligen skulle vi ha åkt i väg med husbilen, men då all snö kom blev det till en omöjlighet…
Men men… nu är det ny vecka…påsk dessutom och det utlovas varmare väder.
Snart är snön borta och då kanske vi äntligen kan få lite vår på riktigt här…;)

Det kliar ju lite i fingrarna att få sätta fart ute nu…

Jag blir alltid sugen på blått lite här och där till sommaren. Jag har ju redan börjat i vardagsrummet…
Hittade en superfin sommarklänning att skrotar runt i och 2 fina kuddfodral till riktigt riiiiiktigt bra pris..;)

Randigt HÄR Klänning HÄR Blommigt HÄR

Kraaaaam och ha en fin dag!
Katarina

livet Sally spa vardagslyx

ljuset i tunneln

Så blev det äntligen februari…
Sista vintermånaden……enligt kalendern….
….sen kan det ju förstås bli lite hejsan hoppsan med snö i April…
….men ljuset hörni…. det är ju DET som är det bästa…
Sakta men säkert blir det ju ljusare och ljusare och i takt med det känner jag
hur krafterna återkommer och hur hela jag verkligen börjar komma tillbaka…
Ljuset i tunneln ni vet….
Efter ett skit-år och en massa inte-må-så-bra-månader känns det så där
bubblande när man känner hur livslusten återkommer och glädjen och allt det där andra…

Nu gäller det bara att skynda långsamt och vara lyhörd och uppmärksam på kroppens och knoppens signaler…
Liksom inte bli för ivrig att ta ikapp all förlorad må-bra-tid utan bara fortsätta ta det i min egen takt.

Det börjar fyllas på med roliga saker att se fram emot och vi ska snart börja
ta in offerter på några av projekten som ska starta här hemma….

I kväll har vi tv-kväll och i morgon ska vi ha städkväll….
Kram och natti natti…
Katarina

blommor livet tankar o drömmar

Hoooopplaaaa…jag rider vidare..;)

Annonslänkar till ellos och bubbleroom

Hallå där…
Jag skrev ju i går att jag tänker rida på vågen så länge den varar….
Jag har mått helt bra några dagar nu och inte känt ångest eller klumpar i magen…
Mitt minne är bättre och jag har lättare att fokusera…
Jag vet ju att det kommer att komma bakslag och jag veeeet att sånt här tar lång tid att ta sig igenom..
Men jag vägrar att sätta mig ner och känna efter varendaste dag…
Om de bra dagarna blir fler och fler är jag bara tacksam.

Som person är jag i grund och botten väldigt glad och positiv…
Jag är född sån och det har följt mig genom hela livet.
Kanske har det bidragit till att jag har ett ganska starkt psyke…
Jag står upp ganska länge innan jag faller…

Jag har ju också en familj som jag älskar mer än något annat och som älskar mig lika mycket…
Vi har en familj utan känslomässiga”draman” om ni förstår vad jag menar…
Vi är i princip aldrig osams och skulle vi mot förmodan bli det, reder vi ut det på direkten.
Jag HATAR att gå och bära på saker och vill alltid släppa ev meningsskiljaktigheter och gå vidare….
Kanske är det därför jag hittar någon slags urkraft och livsglädje för det mesta…..

Kanske är det också därför människor i min närhet ofta vänt sig till just mig med sina problem…
Jag har alltid orkat lyssna och stötta….
Kanske har allt lyssnade och stöttande genom åren liksom ackumulerats och lagts ihop
med allt annat galet som hänt i år så att bägaren till slut rann över….

Men som sagt….nu gör jag allt jag kan för att bli av med ångesten och allt det andra som river runt i kroppen…
Å till det hör att just för tillfället göra en massa saker…. som att städa,
tvätta, komma igång med träning och gå på aw tex……

Så här såg jag ut i lördags då jag fick för mig att träna på att fota mig själv i spegeln….
Haha… inte så himla lätt ju….
Men jag trivdes så bra i de urgamla klädtrasorna jag grävde fram i garderoben innan M
och jag skulle upp på stan och äta lunch och dricka vin så jag var tvuuuuungen…;)

Å lite inspiration till den som vill knåpade jag minsann ihop också….

Liknande jacka i trikå HÄR
Galet snygg mönstrad ”jag-villhöver-och-kaaaan-hända-att-jag-råkade-klicka-hem-kjol” HÄR
En snygg skön enkel svart kjol HÄR

Kraaaaaaaam alla rara!
Katarina

Hälsa & Skönhet Kläder/skor/accessoarer livet

Jag rider på vågen

Hej alla rara…
Hoppas ni startat er sista oktobervecka på bästa tänkbara sätt.
Här har det gått för runt i dag så jag kikar in lite sent med en fin bild från
mysiga butiken Bruket Inredning i Kumla.
Värt ett besök om ni inte varit där!

Jag har förutom jobb och mammabesök hunnit med att både handla, ta lång vovvepromenad
(ja alltså lång för att vara en halvblind och sockersjuk gammal hunddam…..;)
Lagat köttgryta, kört ett gympapass med Friskis-online, tvättat soffklädseln till tv-rumssoffan
OCH börjat rensa och städa i mina garderober…..;)
Yiiiieeeeeiiiiii….
Det känns plötsligt väldigt skönt i kroppen att få en massa gjort och jag tänker att jag
rider på vågen så länge den varar….
Den här veckan innehåller mer träning och en mysig aw…
…..oooooooch på torsdag bär det ju av till teatern minsann…
Åååå vad roligt det ska bli!

I dag har den där klumpen i magen hållit sig borta hela dagen så kanske kanske har jag
kommit över den värsta puckeln i min ångest-historia….
Kram Katarina

butikstips livet

Naturens läkande kraft

Jag sätter på mig skorna och drar på mig jackan och kliver ut….

…morgonen är disig och fuktig men det gör inget..
Vi har klätt på oss så vi inte fryser…..
I samma stund som jag kommer ut i naturen åker axlarna ner ett hack och jag kan andas…
Klumpen i magen och oron som river runt i kroppen bleknar och försvinner…
Jag vet att det kommer tillbaka men just nu är jag fri…

En till liten en som älskar friheten i naturen….

Jag försvann visst några dagar och jag behövde lite tid att samla mig….
Samla mig för att möta er och den enorma våg av kärlek, omtanke, igenkänning och förståelse
som strömmat till mig genom era hälsningar här, sms, mail, messenger, telefonsamtal….
Även om det är sorgligt att många upplevt samma saker som jag känns det någonstans hoppfullt att
veta att det kommer gå över…
…det kommer att bli bättre….det blir ju det….

Jag är som sagt inte alls deprimerad utan känner mig i stort sett som vanligt…
Jag är för det mesta mitt glada jag…..bara den där ångesten som river och sliter….
Men jag backar, känner efter och gör en massa må-bra-saker….
Det har jag ägnat de senaste dygnen åt och helgen kommer fortsätta precis så
och nu känner jag mig laddad för att sladda in här och dela med mig av det mesta igen.

Jag ska snart ta mig tiden att svara er alla som skrivit så fint…
Men eftersom det trillar så mycket tårar måste jag samla ihop mig lite först.

Ha en alldeles underbar lördag nu alla rara…
Här ute i skogen ska vi snart tända grillen och få mysigt besök…;)

Kraaaaaaam Katarina

höst livet natur

Jag mår inte så bra just nu

Det var i bilen hem från mamma i går som jag plötsligt förstod….
Tårarna började plötsligt svämma över och egentligen borde jag nog ha stannat…
Det dunkade i bröstet och huvudet sprängde….
När jag kom hem kastade jag mig på telefonen och ringde den enda person jag just då ville prata med…

Hon som är klokare än en bok…
Hon som känner mig utan och innan….
Hon som lyssnar och kommer med svar…

Min dotter….

Du har ju ångest mamma!!…..sa hon….

Jag tror det har varit lite mycket för mig att hantera i år…
Först pappas snabba bortgång och allt det för med sig….Så allt med mamma….
…vi kämpar med Sally och hennes sjukdomar varje dag…
Vi tvingades ta beslutet att låta vår fina lilla katt somna in…
…jag bröt foten och blev mer eller mindre strandsatt….
Nu flera månader senare kämpar jag fortfarande med en fot som svullnar och värker….
..vår dotter mår ju inte så bra och tampas bland annat med olika svåra allergier……
….så är det en del annat som jag inte vill eller kan dela med mig av här inne…..
…som toppen på allt det här har en älskad familjemedlem just fått bröstcancer….
…och en annan har fått en obotlig lungsjukdom…

Ja 2021 har inte riktigt varit på vår sida och det känns som det räcker nu…jag klarar inte mer….
Ändå brottas jag med känslor som att…
”jag borde inte klaga”
”Det finns så många som har det 1000 gånger värre”
Jag har ju en familj som jag älskar och som älskar mig tillbaka…..
Men så tänker jag att det här är ju MITT liv…MINA känslor…
….de blir ju inte mindre starka på grund av att någon annan har det sämre….

Klumpen i halsen och magen……finns ju där…..

Jag har svårt att ta tag i saker…..och att slutföra dem…det blir ofta liksom lite kvar…
Jag skjuter upp det mesta så går att skjutas upp…
…som att ringa upp mina vänner och bestämma att ses……jag vill…men gör det bara inte…

Bara att skriva orden…jag mår inte så bra…..hjälper…

Jag mår inte dåligt som i att jag ligger i fosterställning och gråter…..
….kanske lite så som jag trodde att man ska göra om man har lite ångest och klumpar i magen…
Jag funkar faktiskt för det mesta rätt bra…
….jag kan skratta så jag nästan spricker och jag kan livsnjuta med en mugg rykande kaffe ute på verandan….

Men det är den där klumpen i magen…
Ibland bubblar det över och sköljer genom kroppen som en orkan….
…det går inte riktigt att stoppa och frågan är ju om man ska det….

Det bästa är nog att bara låta det få ta sin tid…
…jag försöker hitta verktygen att ta mig ur den här bubblan…

Så nu vet ni varför det kanske blir tyst någon gång emellanåt härinne….
Då har förmodligen klumpen tagit över och ångesten gör så att jag rastlöst bara
stirrar på tangenterna utan att förmå mig själv att skriva ett endaste ord…

Oftast så hjälper ju just skrivandet… att skriva om alldagliga saker…
….glada saker….goda saker och roliga saker..

Kärlek, familj, mys, livet, inredning och galenskaper….allt huller om buller i en salig röra…
….så kommer det fortsätta vara här inne…
…men kanske bubblar det över någon gång ibland och jag behöver skriva av mig….som nu….
Det blir som det blir helt enkelt…;)

Tack för att just du tog dig tid att lyssna……..det betyder mycket!

Kram Katarina

Hälsa & Skönhet kök livet

Älskade pappa

Som han såg fram emot den här dagen……

Han undrade och hoppades att mamma fortfarande skulle vara
”med” i knoppen så de kunde skåla i champagne…….

I dag firar mamma och pappa sin 60-åriga bröllopsdag…
Han i himlen och hon här på jorden….

Vi kommer ha en hejdundrandes fest hemma i vår trädgård i dag…
Det ska vara en glädjens dag och det ska firas med mycket
sång och gitarrspel…..kalla drycker och god mat…….och ”alla” kommer att vara där…

Ååååå vad han hade älskat det….

Vi började vår morgon här i minneslunden i Karlslund där pappa vilar….
Jag såg det direkt… och något panikartat gick jag så snabbt jag kunde dit…
Just dit….
Till det översta lilla vattenfallet….
Jag bestämde där och då att för alltid kommer vara min och pappas plats…

Vi tände ljus och satte ner fina sommarblommor…
Grät en stund…..liksom hulkade så där ni vet som man gör…
Å Mattias strök mig över ryggen ända tills gråten stillade sig…..

Minneslunden är en vacker och fridfull plats och jag kände genast att jag skulle vilja slå mig ner med en bok….
…eller bara sitta här länge länge och prata lite med pappa….

Mamma och pappa bodde alldeles nära minneslunden så hit gick de ofta…
….just till den där stora skulpturen där borta…
Hit kom de och tände ljus för sina nära och kära….

Dagen i dag känns sorglig och lite vemodig…
Samtidigt ska det ju vara en hejdundrandes party…
Pappa hade ÄLSKAT det….

Det är bara en person som fattas….
K

familj livet