Ja så heter en av mina bästa vänners blogg.
J och jag har känt varandra i snart 30 år nu…
Jag minns hur vi som barn brukade fantisera om hur det skulle bli att bli vuxen, flytta hemifrån och få barn.
Vår kontakt har varierat genom åren mellan att vara tät, till att vara gles…
Ni vet hur det är!!
Man är i olika faser i livet vid olika tillfällen. Det viktiga är att vi alltid funnits där för varandra.
J har fått 3 fina barn. Mellan killen som också heter J är Autistisk och i sin blogg skriver hon om hur det är att leva med ett barn med den diagnosen.
Hon är så fantastiskt duktig på att skriva och fastän vi pratar om allt så blir det ju inte samma sak som när man uttrycker sina känslor i ord. Kan säga att jag har gråtit myyyycket när jag läst.
som lever med ett barn med Autism….
…..men även alla er som har fullt upp med era friska barn
och som tycker allt känns jätte jobbigt ibland…
…..men även alla er som har fullt upp med era friska barn
och som tycker allt känns jätte jobbigt ibland…
LÄS!!!
..om inte hela från början så läs åtminstone hennes första inlägg som heter
Något som lilla J gjorde bra när han kom till vår jord var ju att han såg till att välja rätt föräldrar!
Jag förstår ärligt talat inte hur de orkat!
Tur att han är så bedårande söt…;)
så jag passar på att önska er alla en riktigt mysig helg!
kram Katarina