Det kom ett telefonsamtal…

…till maken idag.
Ni minns kanske hunden Diesel.
Älghunden som min man hjälpte till att få ut ur den brinnande bilen.
Han klarade sig!!!!!
Lungorna blev rökskadade och kommer inte att få tillbaka sin maxkapacitet men han kommer att bli bra och kommer kunna fortsätta jaga med sin husse.
Det kom mycket tacksamhet ur telefonluren
  Det är tack vare dig han lever!! 
…fick maken höra och det kändes bra såklart.
Jag måste erkänna att jag är lite stolt över att han fann sig där mitt i natten och tveklöst sprang ut.
Kram Katarina
error

Okategoriserade


13 svar på ”Det kom ett telefonsamtal…”

  1. Skönt att höra att det gick bra med hunden och att ägaren hörde av sig.
    Såg hyllan i ditt förra inlägg och den passar ju jättebra där i köket.
    Du är så duktig på “att få till det”.
    Hos oss övningskör vi båda två med barnen. Våran äldsta har haft körkort sedan förra sommaren men jag sitter fortfarande och kommenterar hennes körning. Det är mer än en gång hon har hotat kasta av mig om jag inte håller tyst. Det är ju så svårt för precis som du säger så är ju det våra “bebisar” som helt plötsligt sitter bakom ratten.
    Nu blir det jobb idag innan vi drar iväg på mässa i två dagar. Jönköping nästa!
    Kram Lena

    0
  2. Nu rös jag må du tro…Vilken TUR alltså!!!!! Men jag kan fortfarande inte fatta hur husse kunde lämna hunden i bilen så där länge…
    En riktigt hjälte din man=))

    Vilken fin hylla du hade rotat fram i uterummet då!!!! Hmm, när jag rensar tycker jag då inte att jag gör såna däringa fina fynd;-) Får man komma och rota eller, ha ha ha…

    Övningsköra, ja dit har vi ju en bit tack o lov!!!! Men jag kommer ihår när jag övningskörde. Jag ville helst köra med pappa jag för han var så lugn så. Och jag äääälsakde att köra och var galet målmedveten. Man var tvungen att ha fyllt 18 för att få skriva, så fort jag fyllt skrev jag och fick en uppkörningstid veckan därpå!!! Riktigt nöjd var jag då må du tro. Gick in till mamma i butiken hon jobbade och hämtade bilnycklarna och sen körde jag ett antal rundor mellan stan och hemma, ha ha ha!!
    Jag vet att när pappa sa att han inte ville köra just då, gick jag ut i bilen och satte mig och startade, då hade han inget annat val än att åka med mig, ha ha ha.

    Jaha, här plockas för fullt må du tro. Var och inhandlade lite linnen idag. Så nu är de tvättade och klara, redo för äventyr;-) Börjar allt känna lite fjärilar i magen nu:)

    Nähä du vännen, dax att fortsätta med plockandet!
    Kram kram på dig sötis!
    /Anna

    0
  3. Men vad underbart!!
    Öch vad härligt att mannen hörde av sig, så ni fick veta det!
    Har tänkt på hunden då och då och undrat…
    Vilken hjälte din man är!!

    Kraaaam Tina

    0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *