Hallå hallå!
I lördags åts det ju tjejfrukost här.
Som sig bör med bubbel och jordgubbar.
Nu hade jag köpt alkoholfritt bubbel eftersom det inte går så bra att köra bil annars….;)
Redan på fredagskvällen kom ju 4 goa tjejer från Kalmar och mellanlandade här i Ugglebo.
Tyvärr glömde jag alldeles bort att fota både på kvällen och morgonen så så värst många bilder finns inte och inga riktigt bra heller….men men…ni ser ju i alla fall..
Och nej
ANNA har inte druckit för många bubblor (hon blinkar nog precis)…tvärtom…den lilla stackaren fick migrän lagom då vi började äta den sallad jag förberett till tjejerna.
Goa
STINA hade jag aldrig träffat IRL förut men å vilken härlig tjej.
Tokrolig humor och mjuk o go..♥
Med var också Annas fina syster Lotta och hennes rara väninna Fia.
Vi bubblade och babblade ett tag innan vi duktigt gick och la oss i tid så vi skulle orka med lördagen.
I lördags morse kom även mina åka-med-i-bilen-vänner…
..men som sagt…bilder på mat och alla runt bordet glömdes bort…
Får nog skylla på att det var så rackarns trevligt..;)
Sofi och Anna får jobba lite i köket…;)
Å titta här då!!
Ni har ju redan sett att vi fick flera goodiebags på eventet…
..men jag har ju haft rena rama julafton den här helgen för titta!!
Allt det här var presenter som mina gäster hade med till mig..
Det var naturligtvis inte nödvändigt men så gulligt av er och vad rörd jag blev..
TACK!!
Vill ni se vad som fanns i????
Jaja…det är klart ni ska…bara inte just nu…hihi..
Ujujuj…så mycket fint…;)
♥
Så till något mindre kul…
Kommer ni i håg när man var i tonåren…
Då man var kär i en kille och hela världen rasade samman för att man inte kunde ses på flera dagar??
Så kändes det då jag och den
här älskade bönan skulle skiljas åt i går.
Lika underbart som det var då vi sågs igen…lika hemskt var det då vi skulle säga hej då..
Vi grät så vi skakade båda två och nu börjar tårarna rinna igen bara jag tänker på henne.
Jag tror det beror på att vi bor så långt ifrån varandra och inte riktigt vet hur länge det
dröjer innan vi ses igen… Jag tror vi krupit in under varandras skinn
och egentligen är det meningen att vi ska bo nära nära….
Jag tror vi har stulit en del av varandras hjärtan….
♥
Om det inte vore för min blogg…eller för hennes blogg….skulle våra vägar aldrig korsats….
Så trots de starka känslorna och hur jobbigt det än är är jag ändå så himla glad och tacksam över att den kvinnan finns i mitt liv……även om det gör ont att vi inte kan ses så ofta.
Kram Katarina
