Hej!
I går när jag åkte hem från jobbet hände något riktigt läskigt.
Jag låg i vänsterfilen på motorvägen och körde om en långtradare.
Jag körde i 110km/tim.
Jag körde i 110km/tim.
Plötsligt flyger ena takräcket av från bilen framför och slungas rakt mot mig.
Under några sekunder kände jag mig lite paralyserad men fann mig rätt snabbt.
Kollade backspegeln och hann konstatera att bilen bakom låg toknära så tvärbromsa var inte ett alternativ. Gira höger rakt in i långtradaren var jag ju inte heller så sugen på.
Jag hinner tänka att jäklar jag kommer ju få den rakt i vindrutan…
Jag släpper gasen och takräcket slår ner i marken kanske 10 meter framför bilen.
Jag parerar så jag åtminstone inte får den tjockaste delen under däcket.
Vad hade hänt om jag inte släppt gasen, om jag legat aningens för nära?
Vad hade hänt om jag fått panik??
Då hade med all säkerhet det där räcket kommit in i min vindruta och med kraften som blir då man kör i 110km/tim tror jag att den hade gått sönder ganska rejält. Förmodligen hade jag då girat endera höger rakt in i långtradaren eller också vänster rakt in i mittenräcket. Sedan har vi då bilen bakom mig som låg toknära som sagt…
Huu.. Nu kan man ju lätt tro att jag fick ångest efteråt och inte alls vill köra bil mer..
Men konstigt nog tog jag det med en klackspark och styrde bilen vidare hem.
Kan tro att föraren i bilen framför blev lite snopen då han kom hem och bara hade ena halvan kvar av sitt takräcke. Jag tror inte ens han märkte att det flög av.
Men visst är det ibland märkligt vilken änglavakt man har?
18 Comments
Maria
21 januari, 2014 at 5:41 e mMen usch vilken otäck upplevelse! Kunde ju gått riktigt riktigt illa, det där! Ja, man ska vara noga med att hålla avstånden!
Mysigt att ”återhämta” sig med en mysig liten kompis och en kopp te!
Kram /Maria
Isn't she lovely
21 januari, 2014 at 6:24 e mFy så läskigt!!
Många har verkligen en förmåga att krypa lite för nära ”där bak” 🙁
Tur att du klarade dig!
Ha det så skönt 🙂
Isn't she lovely
21 januari, 2014 at 6:24 e mFy så läskigt!!
Många har verkligen en förmåga att krypa lite för nära ”där bak” 🙁
Tur att du klarade dig!
Ha det så skönt 🙂
Välkommen Hem!
21 januari, 2014 at 8:01 e mMen HUA så otäckt! Ja, tänk, man kör ju lugnt och sansat, The Saint som man ju är själv i trafiken ;-)(ok, har blivit av med körkortet en gång…) och så kan det komma en dåre, framför eller bakom en, som tappar ett hjul eller ett takräcke eller är allmänt rattfull för att han blivit dumpad av frugan och bara kör IN i en! Läskigt och otäckt men nu ska man ju inte gå händelserna i förväg varje gång man sätter sig i bilen…
och egentligen ville jag bara säga VILKEN TUR du hade! 🙂
Stor kram till dig!
Judita
Sabelhagens Olivlund
21 januari, 2014 at 9:26 e mMen så otäckt! Vilken tur att du fann dig så bra och klarade det hela galant.
Stor kram Maria
Annika Christensen
21 januari, 2014 at 9:39 e mFy vad hemskt! Tur att det gick bra och att det finns tröstande vänner.
Annika
Min Skattkammare
21 januari, 2014 at 9:54 e mFy bubblan alltså för såna som kör nära! Men Katarina….110km/tim på vintern….när det är halt…och troligtvis var det mörkt…
Det gör du inte om!!!!!
♥
Är jag värre än morsan…BRA!
♥
😉
Var nu rädd om dig…..
Fin mugg! 🙂
Jag försöker också bli av med fettet. Svårt….men inte omöjligt. Lite motigt bara.
KRAM fina Katarina
Queen of Kammebornia
21 januari, 2014 at 10:54 e mVilken otäck upplevelse! Ibland blir man verkligen varse livets skörhet. Jag är glad att det gick bra. Stor kram!!!
Ekenäsliv
21 januari, 2014 at 11:23 e mGo kvälla snäckan!!
Hörrödudu!! Inte är jag gammeldax heller;-) Jag ska allt tvinga dig att skriva en låååååååång berättelse i den där boken, ha ha ha ha;-)
Å jag älskar verkligen ”hälsosam” mat. Du borde köpa den boken Ät dig i balans. Den har ett kapitel om mat som gör en lite het, ha ha ha.. Tror allt min man vill att jag ska komma till den delen;-) För så himlans het är jag inte, stelfrusen om kvällarna kryper jag ner under täcket med min pyjamas, duntofflor och bomullsvantar för att jag fryser så, ha ha ha. Vilken syn va;-)
Men vet du!!! Jag bara måste berätta för dig nu!! Du får inte skriva tillbaka om det än då det inte är offentligt på jobbet än.
Jo, maken har fått nytt jobb! Tralalalalala! Äntligen ska vi ha OLIKA arbetsplatser! Sen att jag med vill ha en annan, men jag jobbar på det med:)
Han ska bli konsult på ett privat it-bolag.
Han börjar i mitten av mars! Så nu på fr-lö har de kick-off. Den ska hållas i Kosta på Kosta Boda Art hotel (gå in o kolla alltså!!!) Det bästa är att fruarna får följa med, så på fredag är vi lediga. Medans mannen pratar jobb och mål o visioner med sina nya kollegor ska jag strosa runt i butikerna i kosta och förstö mig. Sen är det spa och middag med respektive på kvällen. Alltså, fatta hur LYXIGT det här känns!!!! Känns som lite semester för oss! Efter en tuff höst och så känns det här toppen! Äntligen!
Vill gärna låta chefen få informera om detta på vårt möte på to em så därför har jag inte skrivit något om det på bloggen…än;-)
Och du, himmel att du hade änglavakt!!! Så otäckt alltså!!! Phu, så många tankar som hinner flyga genom huvudet alltså. Uscha!!!
Sicken tur att det gick så bra vännen!!!!!!!!!!!!!
Nu ska jag gå o sova. Hur jag än gör så blir det ändå för lite sömn… Men tack o lov närmar vi oss ljusare tider:))
Suss gott!!!!
Varma kramar till dig idag på kramens dag!
/Anna <3
Villa Björkenäs Backen
21 januari, 2014 at 11:42 e mHej vännen !
Fy Vad läskigt.
Tänk så fort allt kan förändras,
Vilken tur att du hade med dig änglavakterna.
Kan tänka mig att du var chokad efteråt.
Ha nu en fin kväll…jag ska krypa ner under min täcke och krama kudden.
Klockan ringer tidigt och så ska jvi åka tidigt med.
Jag och dom små trollen…
Kram på dig !
LantlivsAnette
22 januari, 2014 at 7:33 f mÅhhh du..gud så hemskt, tänk av saker kan hända blixtsnabbt..tur att det gick bra, så att du kunde pusta ut med gulliga lilla Sally !!! Kraaam Anette
Mina drömmars hus
22 januari, 2014 at 8:17 f mMen kära vän det var verkligen änglavakt det. Sån tur du höll huvudet kallt.
En olycka händer fortare än vad man tror.
Kram
AC
Hem & Drömmar
22 januari, 2014 at 8:57 f mOj vilken otäck händelse, vilken tur att du klarade av situationen så bra. Men jag tycker nog att det verkar lite konstigt att inte han/hon i bilen framför upptäckte vad som hände.
Skönt att efter en sån upplevelse få komma hem och mysa med en vän <3.
Ha de gott, kram Ing-Britt
Vita huset 28
22 januari, 2014 at 10:22 f mMen hua va hemskt!
Vilken tur du hade, ja tänk om…
Usch ja man ska hålla avståndet!
Ha en skön onsdag
kram CAmilla
ps missa inte min utlottning
The Place To Be
22 januari, 2014 at 10:25 f mFy vad otäckt! Man blir ju så rädd. Tur att du inte fick panik och kunde agera!
Varm kram!
Malin
Ninelin
22 januari, 2014 at 10:43 f mIbland ska man ha änglavakt!
När ”turen” står på rätt sida. Har ju tyvärr varit med om flera gånger när den stått på fel. Kommer lida av det resten av livet. . .
Stor kram
hemma hos lilla mej
22 januari, 2014 at 11:00 f mFy vad otäckt! Man blir ju så rädd. Tur att du inte fick panik och kunde agera!Tur du hade änglavakt .Stor Kram Rita
LissasVita
22 januari, 2014 at 8:29 e mEn liten titt från mig och det var längesedan….Ja man kan undra varför vissa saker händer…..finns nåt att lära….så brukar jag tänka för vi får kunskaper från så många håll….. Kramen Lisbeth