Det är hög tid att ni får historien om Kajsas hemresa.
Jag skulle kunna brodera ut den här storyn så den blev en kilometer lång men jag ska försöka hålla det kort…..eller hmmm…så kort det nu går..;)
Vi startar berättelsen i studentrummet i Calgary där Kajsa stängde dörren för allra sista gången ungefär 5 timmar innan hennes plan hem skulle avgå.
Hon delade taxi med en av rumskompisarna som skulle åka tidigare och tänkte att hon lika gärna kunde sitta på flygplatsen och vänta som att sitta i lägenheten och stirra.
På flygplatsen checkade hon in och gjorde allt man ska och då hon fick sitt boardingcard
fick hon veta av en MYCKET bestämd kvinna att hon minsann INTE kunde få boardingcardet
för flighten mellan Frankfurt-Stockholm….något som senare skulle visa sig att hon visst borde ha fått och att den bestämda kvinnan alltså hade FEL….:(
Några veckor tidigare hade flygbolaget ändrat Kajsas flight mellan Frankfurt-Stockholm så i stället för ca 2,5 timme skulle hon ha 1 timme och en kvart på sig att byta.
Frankfurt är en STOR flygplats….en av Europas största om jag inte missminner mig…
Hur som…väl på planet kan de inte lyfta förns startbanan blivit skottad……
Flygvärdinnorna försäkrar att de kommer att landa i tid trots 20-30 min försening.
Bara som en liten parantes……På flygresan som tar ca 9 timmar sitter Kajsa närmast fönstret och de två som sitter utanför henne blir mycket irriterade då hon behöver gå på toaletten…
De landar i tid men sen tar det en evig tid innan de får kliva av planet.
Hon har nu ca 30 min på sig innan nästa flight går.
Hon tar sig till den enda servicedesken som finns, där ska hon få sitt nya boardingcard…det hon borde ha fått i Calgary….. det jobbar 2 personer i desken och det är en kö som aldrig tycks ta slut.
När hon har sitt boardingcard får hon springa som om det vore för livet och hon kommer fram exakt……..
…….2 minuter för sent och ser genom de stora fönstren hur hennes plan rullar ut mot startbanan….
Nu får hon starta nästa språngmars för att inte komma sist i kön av alla hundratals som missat olika flighter och behövde nya biljetter….
Köerna är många och långa….hon missar nästa flight och nästa…..hon ringer Air Canada och får till svar att de är så överhopade så de skulle inte kunna hjälpa henne att ens börja leta på minst 8 timmar…
Lufthansa är då så snälla att de bokar om hennes biljett och tillslut kommer hon med ett plan hem ….. Det turliga i historien är ju att Frankfurt är en stor flygplats så det går väldigt många plan dit varje dag…..
Ungefär samtidigt som allt det här sker har Mattias och jag hunnit fram till Västerås där vi ska hämta upp Kajsas Mathias och i stället för att åka raka vägen mot Arlanda blir vi sittandes hos Mathias föräldrar med en varsin kaffekopp… Jag är såklart så stressad så magen är som en klump….
Kajsa hon var faktiskt rätt cool och sa… -Äh…det är ju bättre att ni åker hem igen tills jag vet när jag kan komma hem….
-ALDRIG sa vi… inte 17 tillbringar vi fler timmar i bilen än nödvändigt…då är det ju bättre att sitta och fika…. Vi passade på att åka till Mathias lägenhet i Uppsala och hämta saker han behövde…å sen passade vi på att hälsa på bejbyInez och hennes lilla familj…;)
Kan säga att när vi äntligen parkerat och fick gå in här…..då var tårarna nära….
I flera veckor hade jag, Mathias och kusin Emelie planerat det här…
Såååklaaaaart ska man ta emot en Kajsa storstilat……såååååklaaaaaart…..
Jag hade fixat en banderoll och Mathias hade köpt SÅ fina rosor…..
Å hela bejbyInez familj var med.
Pga förseningarna var det inte så självklart eftersom små babyflickor sover på kvällarna…
Men en Kajsa kommer ju bara hem från Calgary en gång….så Inez fick öva på att vara uppe lite längre än hon brukar…..
Planet landade i tid men ingen Kajsa kom…
Vi gick ju där spänt och väntade…….
Vad hade hänt nu då?
Jamen SJÄLVKLART……hade inte hennes väska kommit med från Frankfurt…
…det kunde hon ju konstatera då bagagebandet slutat snurra och bara hon och
några till stod kvar……alla utan sina väskor….
Tillslut kom hon då……vår lilla lilla älskling…..
Kan säga att här brast det totalt och jag grät bara för att dom grät…
Ja de har ju inte sets sedan början av Oktober så jag kan bara tänka mig hur den kramen kändes… <3
När Kajsa kommit ner på jorden igen var det ju dags för nästa chock…
Hon hade ju ingen aning om att kusin Emmi med familj skulle vara där och hon har ju inte sett bejbyInez på 4 månader………en ganska lång tid för en nu 9 månaders baby….
Men titta på det här….
Kajsa får syn på sin kusin och Inez….och skriker…..
-IIIIIIIINEEEEEEEEEZ…….
Vilken baby som helst skulle ju blivit livrädd….
Men inte Inez inte…
Omedelbart sträckte hon armarna mot den skrikgråtande halvgalna människan
som kom framstörtandes och liksom lutade sig…ser ni?
Alltså jag dog en smula här….
Precis som att hon kände på sig att Kajsa behövde en stor lång kram…
SÅ SÅ gulligt och man smälter ju totalt
När man varit på resande fot så länge och inte sovit på över ett dygn är det ju inte så konstigt att det brister…
Jag älskar den här bilden…
Man ser Kajsas känslor så tydligt.
Tröttheten, lättnaden över att äntligen vara hemma…
…och man ser kärleken hon känner för den här lilla flickan….
Inez däremot har ju precis fått syn på bubblorna…..;)
För när en Kajsa kommer hem från Calgary måste det vara såpbubblor….
….det förstår ju vem som helst…;)
Måååånga bilder men en bejby och såpbubblor….det kan ju vara bland det gölligaste som finns ju..;)
Kajsa ÄLSKAR såpbubblor…..något som hon tydligen delar med sin lilla guddotter… <3
Så gick de bort och ordnade det praktiska med den försvunna resväskan…
Den kom hemkörd till dörren klockan 21.30 kvällen före julafton…..
Å det var ju tur, för där i hade hon små skojiga julklappar…;)
Innan vi lämnade Arlanda tog vi en fika och då tyckte babyInez att det var en bra idé
att pussas lite med Kajsas Mathias…..;)
Mmm…hon är nog den enda flicka han släpper sin Kajsa för…..
SÅ gulligt ju….
Trött och glad tjej….
Å den här lilla familjen får nog åka o köpa såpbubblor….;)
Ett billigt nöje för en liten bejby…
Simon o Emmi….TACK för att ni tog er tid på lördagskvällen och tränade Inez
på att vara vaken så att ni kunde vara med och överaska….
..trasslade med buss till och från Uppsala……
…..det betyder massor!
Puss på er!
Å sen…ja sen stoppade vi in oss i bilen och for hemåt.
De här två stannade till i Västerås för att Mathias föräldrar skulle få kramas en stund
och så att de kunde sno med sig Mathias mammas bil till Örebro.
Japp…så gick det till då vi välkomnade vår prinsessa hem…
Lite drama, en himla massa timmar, en massa tårar och mest av allt en massa kärlek och skratt.
Kraaaaaaaam Katarina
13 Comments
Tina ME
2 januari, 2020 at 10:10 e mMen alltså… här sitter jag och tårarna rinner för jag vet ju precis hur det känns…när man väntar hem ett älskat barn… och vad underbart att ni äntligen fick ses igen efter alla turer. Och Kajsas uttryck när hon fick gosa med babyInez… då brast det för mig… Stora varma kramar till er! //Tina
Sallys hus
5 januari, 2020 at 12:34 e mÅååå tack vännen….saknar dig! Kraaaam
Rita
3 januari, 2020 at 8:55 f mMen oj, vilket drama,,,jag får hög puls av och bara läsa, så hur skulle det inte ha varit för er. Gläds med er att ni är samlade igen och fått fira jul tillsammans.
God fortsättning på det nya året 💓
Sallys hus
5 januari, 2020 at 12:33 e mTack snälla du och ett stort och hejdundrandes härligt nytt år till dig med! Kraaaam
Ylva H
3 januari, 2020 at 2:43 e mVilken nervkittlande berättelse med ett lyckligt slut. 😘Kram
Sallys hus
5 januari, 2020 at 12:32 e mHaha…ja verkligen… nu efteråt kan vi skratta åt det men det var lite jobbigt just där och då. kraaaaam
inger
3 januari, 2020 at 3:22 e mOj oj oj. Det kallar jag drama
Tur det slutade väl. Många gånger har vi sprungit som galningar på Frankfurts flygplats då ett plan varit försenat. Bara för att mötas av stängda dörrar. Såå jobbigt med alla ombokning och väskor som inte hinner fram
Ha nu en fantastisk helg
Kraaaam Inger
Sallys hus
5 januari, 2020 at 12:32 e mOjoj… jag har aldrig någonsin missat ett plan tack och lov…
Så jag tyckte det var vääääldigt jobbigt att hon var helt ensam…
Kraaaaaam fina du…NU ska jag äntligen och träna..;)
E
4 januari, 2020 at 9:57 f mÅh vilken historia! Jag har läst flera ggr för man pendlar mellan skratt ochgråt och känslorna stormar av igenkänning på många plan. Som mamma när det krånglar med flyg och väskor när det käraste man har är på äventyr på andra sidan jorden men oxå känslan när man som ung kommer hem efter sitt livsäventyr och trötthet o känslor kommer över en med ett så fantastiskt mottagande. Jag finner det svårt att hitta orden över ännu ett fängslande underbart inlägg så jag njuter bara känslan av det och läser det ännu en gång och hoppas du mellan mina rader förstår hur jag menar. Kram!
Sallys hus
5 januari, 2020 at 12:29 e mMen åååå du rara…tusen tack för dina fina ord… jag förstår precis <3 <3 <3
Önskar dig en underbar dag och ett magiskt år!
Kraaaaaaam
E
5 januari, 2020 at 9:21 e mAlltså nu har jag läst igen 😊 och tittar lite mer noga på bilderna och för en smula när man tittar noga på bilden från bagageservice Kolla hur Mattias jr håller i tröjan ” jag släpper dig inte igen” that’s amore 😍
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:55 e mHahaaaa…men åååå gulle dig… det har jag inte ens tänkt på…;) Måste kika igen…
Kraaaaaam
Anna
16 januari, 2020 at 6:32 e mAlltså jag kan inte INTE skriva en kommentar här.. Och du behöver INTE svara hjärtat <3
Himmel vilken pärs… Sat här med med tårarna i ögonen och det blev sådär tjockt och ont i halsen…
Sen den LYCKAN i bilderna när hon kommer hem.. Ser hur gaaaalet trött hon är, men ändå så lycklig över att vara hemma.
Å jag kan inte ens föreställa mig hur det kändes för dig. Förstår att tårarna måste ha sprutat…
Tänk att hon är hemma igen.. Minns ju så väl dagen innan hemma hos er där i köket, dagen innan hon skulle åka. Nu har hon varit iväg och bliviet en så stor erfarenhet rikare <3
Massa massa kärlek <3