Godmorgon!
I dag ska jag bli lite allvarlig….
Vi var nog många som satt bänkade framför galan på tv i går.
Ett så fint initaiativ och vi var ju många som hjälptes åt att få ihop en enorm summa.
Nu var det inte Hela Sverige skramlar jag skulle skriva om utan ett helt annat sätt att
hjälpa till….att göra skillnad….att rädda liv….
Under min första förlossning förlorade jag stora mängder blod och utan de två
blodtransfusioner jag fick hade jag inte suttit här och knattrat på datorn i dag….
Redan då tänkte jag att jag skulle ge tillbaka….
Att jag ville hjälpa till att rädda någons liv precis som någon gjorde för mig…
Åren gick och inte gick jag iväg inte…
Vår familj berikades ju också med en liten prinsessa…
En prinsessa som redan som tioåring bestämt sa att hon minsann skulle
ge blod och rädda liv då hon blev stor…
Så blev hon 18 och bland det första hon gjorde var att ringa blodcentralen och boka tid….
(man måste vara 18 år)
(man måste vara 18 år)
Ja…då fick även jag äntligen ändan ur och följde med…
Nästan 20 år efter den där söndagsnatten då jag nästan förlorade allt mitt blod……
Tyvärr fick inte jag ge blod…mina värden var för dåliga….
…det är ju ingen självklarhet att man kan göra det…
Men OM du kan…..GÖR DET!!
GE BLOD OCH GE LIV!!
Kajsa däremot…fina fina Kajsa…
Hennes blod behövdes och förhoppningsvis räddar hon någon….
Det finns ju en annan mamma som vi alla vet..
…en annan mamma med en dotter som just nu går den tuffaste av matcher…
…den dottern behöver blod…
…den dottern behöver blod…
Kajsa följer Elin på Instagram och läser om henne på Lottas blogg…
Vi pratar dagligen om dem hemma hos oss…
Gråter med dem och konstaterar att livet inte är rättvist….
Dessa två bilder är från förra året i december då Lotta var hos oss och fotade jul…
Här, där hon glatt fotar min dotter… visste vi ju inte ännu vad som höll på att
hända inne i hennes egen dotter….huuu jag ryser… Fina fina Elin….
Här, där hon glatt fotar min dotter… visste vi ju inte ännu vad som höll på att
hända inne i hennes egen dotter….huuu jag ryser… Fina fina Elin….
Förra veckan var Kajsa iväg för första gången och lämnade blod.
Det känns fantastiskt att hon som är så ung på eget initiativ gjort detta.
Ja jag är väldigt stolt över henne…
Man får vara det då man är mamma…;)
Ja jag är väldigt stolt över henne…
Man får vara det då man är mamma…;)
Den lilla symboliska summan man får för ”besväret” skänkte hon
till barncancerfonden. Å extra bra tycker hon det känns att hon kanske
hjälper någon som Elin just nu…..en tjej i hennes egen ålder….
Så vi kan ju alla göra något…
Kan man inte skänka pengar kanske man kan bli blodgivare…
Då ger man lite av sin tid ca 3 ggr/år….å lite av sitt blod förstås…
DET är fint!
Om du vill lämna en liten eller stor summa till blodcancerfonden så hittar du deras sida
HÄR
Om du vill lämna en liten eller stor summa till blodcancerfonden så hittar du deras sida
HÄR
Ta hand om er!
Kram Katarina
No Comments
Ekenäsliv
30 september, 2015 at 9:18 f mÅååå ni alltså…
Sitter här o blir alldeles tårögd på jobbet… (jag vet… )
Ni är så otroligt fina <3
Jag kan ju inte heller ge..
Men tack vare alla de som kan lever ju jag med. SÅ många påsar blod som jag har fått…
Igår kunde en kompis inte komma för hon var så yr och konstig. Hon hade lämnat blod och hennes eget HB visade sig ligga på 118 igår.
Men hon ger och började när jag blev sjuk.
Det är så stort och jag är så tacksam för alla som gör det.
Krama Kajsa från mig är su söt <3
O din kram värmde gortt ska du veta <3
Massa kramar Anna
Snart ses vi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! =)))))))))))))))))))))))))
Anonym
30 september, 2015 at 11:57 f mÅh, vilken underbar och förståndig dotter du har, och söt. Själv ger jag inte blod, tyvärr. Men min man, han har varit blodgivare i alla år. Kram Inger
Sallys hus
30 september, 2015 at 12:07 e mHalloj!
Vad fint av honom ♥
Jag hade för dåligt blodvärde så jag fick inte. Jag ska prova om ett par år igen och se om det har förbättrats…
Jag ska tjata på min man för jag tror han har någon sån där ovanlig undergrupp eller vad det var… i alla fall har han en sån där eftertraktad sort..
Ha en fin dag!
Kram Katarina
Anonym
30 september, 2015 at 12:52 e mSamma som min gubbe då, väldigt eftertraktad. Ha ha. Kram Inger
Lena - gott för själen
30 september, 2015 at 8:55 e mHimla fint av henne. Förstår att du är stolt. Det är nog inte många så unga som tänker så.
Jag har varit blodgivare, men sen spårade det ur av nån anledning. Kanske i samband med nån flytt eller jobb-byte så det blev för krångligt. Men nu har jag nog ingen ursäkt egentligen. Jag har ju faktiskt en rätt ovanlig blodgrupp så det är nog extra mycket värt om jag masar mig iväg. Ska undersöka saken. Tack för påminnelsen.
Kram Lena