Min värsta valpmardröm

Vid det här laget vet ni ju att jag är hopplöst valpig just nu…

…och eftersom det mesta jag skriver om just nu är hundvalpar
tänker jag, att om jag samtidigt som jag berättar om min värsta mardröm visar bilder
från våra sovrum/gästrum genom åren så blir det kanske lite så här både och….
….eller 3:e och…
Valp, galenskaper och inspiration..
…..kanske ni inte tröttnar på mig..;)

Jag sover riktigt riktigt dåligt just nu…
…vi lägger oss tidigare på kvällarna för att jag i alla fall ska få en liten smula sömn…

Det var väldigt länge sedan jag drömde något som jag minns när jag vaknade…
Ni vet en dröm som verkligen är som en historia och som man vaknar upp ifrån
när man inser där i drömmen att det helt omöjligt kan vara på riktigt….

Nu ska ni få höra min värsta mardröm…eller
så mardrömslik var den kanske inte för när jag väl hade vaknat
satt jag yrvaket i sängen och skrattade högt….

Mattias och jag gör vår långa resa ner till Simrishamn…
Fyllda av spänning och förväntan…

…när vi kommer fram till kenneln möts vi i dörren av uppfödaren som glatt vinkar in oss
samtidigt som hon babblar något om missförstånd och fel….
Det jag också noterar här i drömmen är att det plötsligt är sommar…
Grönt och varmt….fåglar som kvittrar och fullt av blommor i rabatterna…

Vi får slå oss ner vid köksbordet och där får vi veta att det skett ett stort missförstånd
men att de har löst det på bästa tänkbara sätt och alla kommer bli SÅ nöjda…

Vi var 2 par där….och det fanns bara EN valp….
Valpen som fanns var en hane och dessutom en helt annan ras…
???
Det andra paret, ett yngre par med stora solglasögon bara ryckte på axlarna och
sa att det tänkte ta med sig hunden ut ett tag för att ta lite familjebilder….
-Det vill vi också göra sa jag lite förvirrat…
…tänkte att det kanske är en tävling i porträttbild om vem som skulle få valpen….
…som varken var en tik eller en westie….;)

Vi iakttog det andra paret en stund och fick till vår fasa se att de tagit på honom en rutig skjorta
och ett par hängseljeans……nu var han plötsligt ingen valp utan en fullvuxen liten hund
som stod på bakbenen och pussade den unga tjejen med solbrillor medans
den unga killen fotade för glatta livet….
Uppfödaren klappade förtjust i händerna och jag sa tårfyllt…
-Vi vill inte ha en liten pojke…vi vill ha en hund…

Då vände hon sig mot mig, log brett och sa…
-Men det är ordnat förstår du och det kommer bli så bra….
-Ni får ha delad vårdnad….varannan vecka….det blir väl bra?

-Men vänta nu sa jag…vi bor ju 20 mil från varandra och de vill ha en pojke och vi en hund….

Här insåg jag att det var för galet för att hända på riktigt och jag vaknade kallsvettig….
….för att i nästa sekund börja gapskratta….

Jamen så….
En gnutta galenskap har väl ingen dött av och inte lite sovrumsinspiration heller…

Haha…. I morgonbitti sätter vi oss äntligen i bilen för att åka de 50 milen igen…
…å förhoppningsvis vänder vi hem på söndag med en valp utan skjorta och som är bara vår…;)
Kraaaaam Katarina