Var rädd om dina fötter!

Hallå där!

Det kom en massa emellan, så det blev visst ett litet blogguppehåll.……
Snygga skor va? Tänk till en svart enkel klänning.
Tyvärr kommer jag aldrig mer kunna ha dessa.
Jag vill egentligen inte gnälla här på bloggen. Det ska ju vara en lustfylld, glädjande inspirationskälla…
Men nu har jag känt mig lite nere igen….pga. min fot!!
älskar de fina detaljerna…
Sluta läs nu om du inte vill höra mitt gnäll!

I maj 2010 gick jag med i viktväktarna på nätet. Samtidigt gick jag ju ca 1 timme med Sally flera gånger i veckan. Min man sprang milen flera gånger i veckan så jag började känna suget att få upp flåset jag med. Eftersom jag pronerar rätt mycket var jag noga och gick iväg till Löplabbet.
Där filmade de mina fötter då jag sprang och plockade fram bra skor.
JAG HATADE ATT SPRINGA!!
Men fortsatte ändå. I Juli orkade jag äntligen springa 3km utan att stanna.
I Aug sprang jag 3-5km 3 ggr i veckan, hade gått ner 8 kilo och tyckte livet var toppen.
NU ÄLSKADE JAG PLÖTSLIGT ATT SPRINGA.
I sept började foten göra ont så jag slutade springa och promenerade i stället.
I november gjöt jag nya inlägg till skorna, i jan konstaterades att de blivit felgjutna så senan töjts ut ännu mer. I Mars gick jag till läkare, kunde absolut inte promenera längre.
Efter många turer kom jag äntligen i Maj i år till en specialist. Blev tejpad och fick flera sprutor.
Nu var det så illa att jag knappt kunde trampa ner kopplingen i bilen.
Det har blivit många turer till läkare, röntgen och sjukgymnast…Så kom domen…foten kommer aldrig mer bli bra. Bättre kanske men aldrig bra.
Jag har blivit helt plattfot och skelettet tar i för varje steg jag tar. Jag har blivit så van vid att det alltid gör ont så jag minns inte hur det kändes innan.

Läget idag är…

…vågen visar att jag gått upp alla 8 kilona + några till…
Är inne på min 3:e vecka med upptejpat fotvalv. Ska gå med tejp 2 veckor till.
En gång i veckan tejpas det om och det är istället för gips så att foten ska få vila.
De fina skorna har jag fått byta mot grova stenhårda vandringskängor med gjutna inlägg i.
Jag får välja om jag ska gå ca 2km…eller städa huset….gör jag både och kommer tårarna på kvällen eftersom smärtan då blir outhärdig.

Det smärtar mig att jag inte kan gå de mysiga timmes långa promenaderna med min bästa vän…
Men det kunde ha varit värre….jag kommer ju inte dö!
Så fort tejpningen är över ska jag börja simma igen…
I fredags fick jag en motionscykel av min gulliga man…
JAG HATAR ATT CYKLA!!
Men jag hatade ju att springa också….men det gick över…så blir det nog med cykeln också….
Jag har bestämt mig nu!!
Jag ska ta kontrollen igen…
Kontrollen över glädjen i mitt liv. Jag tänker inte låta min fot göra mig ledsen mer…
Jag kan inte tänka, tänk om!! Tänk om jag inte börjat springa…då hade det inte blivit så här! Det har de konstaterat…mina fötter är tydligen alldeles för mjuka och ostabila för att klara påfrestningen av att löpa. Så ett tips till dig som vill börja springa är: Lyssna och var uppmärksam på din kropp, det finns bra hjälp att få om man skaffar den i tid. Lägg pengar på bra skor. Alla männsikor kan inte springa…Jag är en av dem….
Det är som det är och det kunde som sagt ha varit värre.
Nu ska vågen visa mindre, cykeln ska bli min vän och några fina skor ska jag allt kunna ha på mig nån gång då och då…;)
Oj, förlåt mig..det var inte meningen att gnälla så länge…det skulle ju bara bli lite kort..
Stor kram till dig i alla fall!
Katarina

0
Sally

You Might Also Like

13 Comments

  • Reply
    ETT RÖTT MONOGRAM
    21 november, 2011 at 10:29 e m

    Men Katarina, jag tycker jättesynd om dig. Vilken pärs, när man tror man gör något bra och så blir det så här. Förstår att du är besviken, och skitjobbigt och ha ont. Det med cykeln tror jag på, vi köpte en när sonen bröt benet. Han tränade upp sig genom och cykla. Jag är också med i viktväktarna online, och jag går fort eller småspringer.
    Skorna är läckra, dom kan du ha som prydnad, fina och bara titta på. Var rädd om din fot nu.
    Varm kram
    AnnaMaria

    0
  • Reply
    rosenälvorna
    21 november, 2011 at 10:44 e m

    Hej, gnäll lite, då får jag göra det jag med;) Jag förstår dig precis. Jag har ju ont i ett knä, så jag kan jobba med nöd och näppe, skulle må bäst av att vara hemma och ligga på schäslongen, men hur kul är det???? Jag började också springa i våras, gick så bra! så har jag kört core, så kul! och så har jag dansat i många år, stenhårt och det kuligaste jag vet!!! Men inget kan jag göra i dag och inte ta dessa underbart mysiga promenaderna med Elsa och make, så trist! Remiss till ortped är skickad med tre månaders väntetid!!!! Så nu fick jag gnälla lite, vore vi grannar kunde vi ju gnälla lite mer;) Har tyvärr ett annat problem också, en wiplash sedan 11 år. Jag hade tagit kontrollen åter, men nu satt knät käppar i hjulet:( Men ta kontrollen över ditt liv, så tar jag den när en doktor förhoppningsvis gjort ngt, kanske tagit bort minisken. Lycka till nu med tejpning och allt som behövs!!! Kram Christina

    0
  • Reply
    Helena
    21 november, 2011 at 10:53 e m

    Kom igen!Du klarar det 🙂
    Här har du en som går på 3:e veckan med stukad blåfot…fotriktiga skor med gjutna inlägg jahaddå jättekul är det …not.Mina fotleder är rena skämtet!!Stukar dom titt som tätt ibland som denna gång illa illa.
    Men vad gör man?Biter ihop tar nya tag :-)smörjer med iprensalva…
    KRAMAR i massor från en halt plantskalle till en vanligtvis så glad o kul tjej dvs.DU!!!:-)

    0
  • Reply
    Helena
    21 november, 2011 at 10:54 e m

    PS/du får gnälla ibland så det så!

    0
  • Reply
    Fågel Blå
    22 november, 2011 at 7:38 f m

    Hej Katarina!!!
    Stackars dej så ont du måste ha och haft!
    Men cykling är nog också bra skall du se, hoppas du blir bra i din stackars fot, det brukar ordna sej till slut.
    Kramar från Kathrine

    0
  • Reply
    LantlivsAnette
    22 november, 2011 at 7:52 f m

    Nämen Katarina !! Vaa, himmel alltså, vad jag tycker synd om dig..men precis som du säger så måste man vända på det och se att man faktiskt lever…du kommer att klara det här ska du se..
    Kraaam Anette

    0
  • Reply
    annashusidingtuna
    22 november, 2011 at 8:34 f m

    Hej Vännen!!!
    Det finns igentligen ingenting jag kan säga som lindrar din smärta tyvärr, men gnälla det får du göra hur mycket som helst, det är din blogg och du bestämmer innehållet!!!!
    Jag tror på simmnigen, inget tryck på foten då alls, oftast har de bastu på badhusen också och det är ju heller inte dumt för vare sig kropp eller själ.
    Stor styrkekram till dig!!!
    Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaam Anna

    0
  • Reply
    Vintage House
    22 november, 2011 at 12:38 e m

    Hej
    Men så fruktansvärt tråkigt för dig och fy så jobbigt att inte komma ut på samma sätt som innan.
    Jag hoppas cykling blir samma som att springa och kanske kan ta och cykla ute istället..
    Gnälla det måste man ibland känns bättre efteråt…
    Ta hand om dig!
    varmaste kramen
    Sandra

    0
  • Reply
    gamla skolan
    22 november, 2011 at 12:43 e m

    Fasen vad tråkigt ! Stackars dig , och när du hade kommit igång så bra . Tänk så illa det kan bli . Håller tummarna att foten blir bättre och att det onda går över . Och du ! Man får lov att gnälla , ibland behöver man bara få ut det!!!
    Varm Kraam // Susanne ♥

    0
  • Reply
    Tinas vita bo
    22 november, 2011 at 6:28 e m

    Nej men vad hemskt!! Alltså hemskt med smärtor och inte kunna röra sig som man är van vid!!
    Lider med dig, vännen!!
    Har ju haft sådana ryggproblem. efter ett skift bestämde jag mig för att ta ut inläggen i skorna eftersom jag fick så ont under fötterna av dem. Och nu, en vecka senare är mina ryggsmärtor mycket bättre!! Inläggen skulle ju skona ryggen??!! Ha! de gjorde det värre!!
    Du FÅR gnälla, det behöver vi ibland!!
    Håller tummarna att du snart är smärtfri och att allt vänder sig till det bättre!!

    Puss på dig!
    Tina

    0
  • Reply
    Lantliv i Norregård
    22 november, 2011 at 7:05 e m

    Hu, jag som går så mycket…kan tänka mig att jag skulle känna precis som du!!!

    Lycka till med cykeln!!
    Styrkekramar Malin

    0
  • Reply
    Ewa
    22 november, 2011 at 11:03 e m

    hej, hittade din fina blogg just idag….förstår hur du känner, du o dina fötter..jag o mina händer…o så kom höften me..:( Ingen av oss vill gnälla o är tacksamma för de vi har :):) Men vi är inte mer än människor o ibland blir de “tufft” !!!
    Lägger din blogg bland mina favoriter o så får vi stöta varann <3
    Kram
    Ewa

    0
  • Reply
    Vita hjärtan
    23 november, 2011 at 7:23 e m

    Usch, stackars dig…….!!!! Så tråkigt när du kommit igång så bra och gått ner några kilo också!! Men jag måste säga att du är så otroligt fin precis som du är!! Tänkte jag på i lördags när vi sågs som hastigast 🙂 (Myyysigt att mötas och hinna få en kram så där!! )

    Dessutom……han är heeelt oooootrolig din systerson!!!!!!!!! En fröjd att se honom på dansgolvet helt enkelt 🙂 Förstår att han är bäst i Sverige!!!

    Stor tröstande kram till dig vännen
    Annemari

    0

Leave a Reply