Det var länge sen jag skrev något om det här med att vara vuxenbarnsmamma…
Ni som hängt här inne länge vet ju att jag rent ut sagt mådde skitdåligt när våra barn flyttade hemifrån med bara några månaders mellanrum. Jag var inte alls beredd på alla känslostormar som skulle komma då… den där tomheten, saknaden och den där maktlösa känslan man får då man inser att en tid i livet för alltid är över och aldrig någonsin kommer igen.
Det har gått 2 år nu…..
Alla småbarnsföräldrar önskar sig nog någon gång lite mer ”egentid”….
…och alla tonårsföräldrar har nog i smyg någon gång kanske tänkt tanken att
”Huuu så skönt det blir när hen blir stor”…..
Alla vuxenbarnsföräldrar då…..
Alla vuxenbarnsföräldrar vet att det är precis lika fantastiskt att vara förälder till vuxna barn som till små….
……det är bara fantastiskt på ett lite annat sätt….
Jag tror att alla vuxenbarnsföräldrar ibland säger…
”Åååååå tänk när de var små”….
Tänk att få höra deras små röster säga…
”Jag äckaj dig mamma”….eller…..”Ja jaja…villhövej en kjam”
Å tänk en tjatig 4-åring som vill ha svar på allt….”varför då”…….
eller en trotsig 3-åring som kan ALLT själv…….
..eller en liten 6-åring som precis börjat förskoleklass och är så stor så stor
på samma gång som hen är så liten så liten…..
Tänk alla lördagar som tillbringats i idrottshallar……
…ja å alla andra veckodagar med för den delen…. på läktare tillsammans med andra glada föräldrar…..
Tänk de där sena fredagsnätterna då du knappt lyckats hålla ögonen öppna tills dess att du ska
hämta hem din tonåring…..kanske din tjuriga tonåring….
…men som innerst inne är så tacksam över att ha en trygg förälder som hämtar dem mitt i natten…
Tänk all tvätt de släpper överallt och smulorna på köksbänken som ALLTID lämnas kvar….
Åååååå…..
åååååå….
Jag saknar precis allt det där….
Men jag älskar också den tiden som är nu…
Å jag har landat i min roll som vuxenbarnsmamma… känner mig trygg i den…
Jag känner mig lycklig, trygg och stolt…
Stolt både över dem och över mig själv.
Stolt över att jag kunde släppa taget till slut..
Att jag kunde släppa taget och verkligen på riktigt glädjas över allt de tar sig för i sina liv
utan att lägga mig i deras val…
Det är verkligen en stor gåva att få ha 2 friska fina vuxenbarn…
Det är en gåva att se dem lyckas…och misslyckas….se dem bli starkare tack vare att de tar sina egna beslut… ..vissa toppenbra och andra mindre bra… Det är en gåva att få finnas där och stötta……
….få vara en del av deras trygghet…..
Det är en gåva att få älska sina barn till månen och tillbaka….alltid…hela livet!
Å i kväll ska jag krama mina vuxenbarn lite extra och säga orden…
Jag älskar er!
Även fast jag vet att de vet det…
För att uttrycka sina känslor för sina barn det är sånt man gör….hela livet….
Ha en fin onsdag!
kram Katarina
No Comments
Mamma C
27 mars, 2019 at 9:52 f mJag stämmer in i dina ord som du skrivit. Stämmer så exakt sedan hade inte jag lika svårt när dom lämnade boet som gubben min hade.
Ha en fin dag.
Kram Carin
Åke Holt
27 mars, 2019 at 10:37 f mÄlskar dig mitt vuxenbarn
Sallys hus
27 mars, 2019 at 12:09 e mÅ jag älskar dig min allra finaste vuxenbarnspappa <3
Kajsa
27 mars, 2019 at 11:56 f mJag älskar dig min vuxenmamma <3
Maria
27 mars, 2019 at 1:59 e m😍😍😍
Mia
27 mars, 2019 at 2:04 e mVissa är både vuxenmamma och skolbarnsmamma.. 🙂
Det är en utmaning må jag säga.. 2 stora och 2 små.
Alla ska ha sin beskärda del.. 🙂
Sallys hus
27 mars, 2019 at 10:28 e mÅÅå ja det förstår jag…men mysigt på sitt sätt… å när de små blir stora har du redan "övat" en gång..;) Fast det kan nog på sätt och vis bli ännu värre…. Kram
Åsa
27 mars, 2019 at 6:52 e mJag har också varit vuxenmamma i snart två år. Jag gillar det men maken har svårare
. Jag älskar när de kommer hem och när de åker tillbaka 😂. Så fint skrivet♥️
Tina ME
27 mars, 2019 at 10:37 e mSå bra beskrivet! Den enda fördelen med att vara skild är väl då att man har fått skolas in i hur det är att ha en vardag utan att barnen är med en 24/7. Det gjorde att övergången när barnen flyttade hemifrån inte blev så skarp. Men att få umgås med sina vuxenbarn… hur ljuvligt!!! Kraaaaam! //Tina
Sallys hus
28 mars, 2019 at 3:58 e mÅÅ gumman…ja nog är det bra att det går att se nån fördel med det också.. <3 men för dig måste ju den största fördelen vara din nya (som ju inte är så ny längre..;) kärlek. <3 kraaaaaaam
Malin
27 mars, 2019 at 10:50 e mÅh, känner så väl igen mig !
Snart Skvalpar vi omkring i det här huset som engång var trångt, och snart har massa obebodda rum.
Kommer ofta på mig själv med att sakna småbarnsåren.
Christina
28 mars, 2019 at 8:02 f mDet var det finaste jag läst på länge , exakt så är det ❤️
Lena - gott för själen
29 mars, 2019 at 6:34 f mMen åh, nu blir jag ju alldeles gråtig. Så himla himla fint du skriver. Och preciiis så där är det ju!
Kram Lena