En ängel och en Alligator

Mamma kände igen oss….
Åååå vad härligt det var!
Hon var glad som vanligt och hon kände igen oss…
Hon tittade länge på min syster och ögonen strålade..
-Heeeej…heeeej…heeeej…..sa hon…

När jag böjde mig fram och gav henne en kram sa hon…
-Vad glad jag blir att ni kommer….jag älskar dig!

När vi berättade att vi hade haft Covid, men att vi nu är friska undrade hon…
-Covid….Corona…..vad är det för något??

Älskade lilla mamma…..

Sedan övergick hon till att mest titta på lilla Inez som kommit med sin mamma….

Då vi myst färdigt hos mamma var det ju dags att åka till pappa också…

Tänk att jag som alltid tyckt att kyrkogårdar är lite otäcka nu plötsligt tycker
det är fridfullt och vackert…
Sorgligt…absolut…men mest vackert.
Mest tycker jag om minneslunden….här finns ju min pappa….

Vi tände ljus och lämnade blommor……

…och den här lilla bönan som snart fyller 3 förgyllde hela besöket.
Barns raka och ärliga frågor är ju underbara….

Inez gjorde en fin-fiiiiiin snöängel till ”Gamla morfar”
och sedan övergick hon till att sjunga för honom…
Hon klämde i med…
-Arne alligator…..går på våra gator…….tralalallaaa….

En mycket passande sång att sjunga för sin mammas morfar….
Helt klart….å jag och alla andra VET att pappa älskade det…..
<3

En fantastik dag önskar jag er….
Jag är fruktansvärt trött i dag men det är bara att bita ihop och hasa i väg till jobbet.
Började jobba här hemma men ska strax packa ihop pappren och åka till Kumlakontoret.
Kraaaaam Katarina