Hur kunde det gå så fel

Min mamma har ju som ni vet Alzheimer.
Jag har inte skrivit om henne på länge men hon har blivit ganska mycket sämre under det senaste året.
Fortfarande väldigt glad…som ni ser…..och hon känner igen oss och pratar om förr och så….
…men hon har bla fått problem med motoriken och har väldigt VÄLDIGT dålig balans.
Hon tar sig fram med hjälp av en cool rosa käpp som pappa ordnat åt henne…
..eller åkandes i en fräsig rullstol…
Hur som så blev det bestämt i våras att mamma skulle få bo på ett avlastningshem då och då.
Som ett litet hotell för rara pensionärer som glömmer lite för mycket kan man säga….
Pappa behöver verkligen den avlastningshjälpen men kunde för sitt liv inte tänka sig 2 veckor i månaden
utan det blev bestämt att det skulle vara en vecka i månaden till att börja med…
Kanske egentligen mest för att han ska få tid att vänja sig.
Det är ju så otroligt sorgligt… De har varit gifta i 59 år…..

Hur som så kom ju Corona i vägen och då vågade han inte släppa i väg henne eftersom
han inte visste att han med säkerhet skulle få kvittera ut henne igen…
Men nu har de ju släppt lite på restriktionerna och det var dags…

Mamma hade först varit lite ledsen för att sedan skrattandes följa med personalen för att kika
på det lilla ”hotellet” och allt roligt hon skulle få vara med om där….

Så sent i går kväll, hennes första natt…då hon gått och lagt sig, behövde hon gå på toaletten….
…men hon hittade inte dit och då personalen kom och öppnade dörren föll hon
och fick en fraktur i höften……
Lilla lilla mamma….så liten och skör….

Jag vet inte om hon redan opererats eller om det sker först i morgon….
Hon var i alla fall vid gott mod då pappa kom till henne.

Vad händer nu? undrar jag…
Hur ska pappa kunna ta hand om henne hemma?
Det var ju inte så här det skulle bli….

Livet är skört och ibland går det snabbt…
Min pappa har en liten rar blogg HÄR som han uppdaterar lite så där ibland…..
Man kan läsa lite små delar av den sorg han känner över att kvinnan han delat hela sitt liv med
sakta tas ifrån honom….

Min mamma…
Jag älskar dig mamma….då…nu…och för alltid.
K

familj

You Might Also Like

18 Comments

  • Reply
    Mia
    8 oktober, 2020 at 2:07 f m

    Så tråkigt att hon föll , håller tummarna att hon klarar rehabilitering och kan gå obehindrat igen efter operationen, håll oss uppdaterade hur det går för henne och din pappa många kramar ❤️

    • Reply
      Sallys hus
      8 oktober, 2020 at 7:41 f m

      Å tack snälla…det ska jag absolut göra.
      Ja vi hoppas hon blir återställd.
      Felet är ju att hon inte klarar av att gå så bra….men det är ju det hon glömmer….:(

      Kram och ha en fin dag!

  • Reply
    Maria - Wikers Liv
    8 oktober, 2020 at 4:16 f m

    Åh så ledsamt…. håller tummar och tår för att det går bra!
    All kärlek till er!
    Kram/Maria

  • Reply
    Michaela
    8 oktober, 2020 at 6:03 f m

    Så tråkigt, med tyvärr inte ovanligt. Vi får hoppas att din mamma kommer till en rehabavdelning efter operationen. Ibland är det är fördel med en demenssjukdom, då de ibland är snabbare upp på benen igen. Verkar som de inte alltid förstår smärtan. Håller tummarna för din mamma och att pappa får avlastning❤️. Den generationen har svårt att ”släppa” och ibland blir maken/makan så utmattade av att inte be om hjälp i tid. Älska i nöd och lust… Det är bland de värsta sjukdomar en familj kan drabbas av. Kram

    • Reply
      Sallys hus
      8 oktober, 2020 at 7:37 f m

      Å ja det får vi hoppas…jag oroar mig mest för att pappa inte ska kunna ha henne hemma…det skulle nog vara allra värst för honom.
      Ja så kan det kanske vara att den generationen har svårare att be om hjälp i tid… Släppa taget tror jag däremot inte att jag heller skulle göra. Inte efter så många år.
      Tusen tack för att du tar dig tid att skriva det värmer och stöttar <3 Stor kram till dig

  • Reply
    Rita
    8 oktober, 2020 at 6:38 f m

    Så sorgligt och läsa om hur Alzeimers sjukdom påverkar både den som drabbas och anhöriga. Tänk att efter 59 år tillsammans, få se den man älskar sakta tyna bort. Blir så ledsen för er allas skull.
    Vilken härlig bild på dina föräldrar, äkta glädje och kärlek.
    Stor kram ❤

    • Reply
      Sallys hus
      8 oktober, 2020 at 7:39 f m

      Ja det är verkligen hemskt. Mamma är ju väldigt glad så vi väljer att fokusera på allt som är positivt <3
      Det här blev bara så himla fel... det var ju nu det skulle bli bättre..:(
      Vi hoppas på det bästa <3
      Kraaam och tack för din fina omtanke <3

  • Reply
    Inger
    8 oktober, 2020 at 8:46 f m

    Så otroligt fint skrivet om lilla mamma. Var det tänkt att hon skulle klara själv att gå på toa
    Stackars henne. Den dag det är dags vill jag bara ramla ihop knall och fall. Men tyvärr inget man bestämmer själv. Hoppas det kommer gå bra för lilla mamma nu
    Kraaam Inger

    • Reply
      Sallys hus
      8 oktober, 2020 at 4:32 e m

      Å tack snälla du <3 Hon har ju jätteproblem med balansen så hon klarar inte at ta sig i och ur sängen själv för att tex gå på toa...
      Men hennes problem är ju att hon glömmer att hon inte klarar just det och hon förstod nog inte att hon skulle ha larmat...

      Ja jag vill också hellre bara dö knall och fall...
      Kraaaaam pch ha en fin helg!

  • Reply
    E
    8 oktober, 2020 at 5:04 e m

    Usch fy vad tråkigt att det blev så illa. Mitt tips är att du hör med avd hur planen är med rehab som eftervård. Du får nog vara lite om dig och kring dig för att inte hon bara bli hemskickad, ibland är det bråttom på sjukhuset och man vill gärna skicka hem för att minska risken för covidsmitra nu. SIP skall göras enl lagen om samordning efter sjukhusvistelse så kräv det. Helena D kanske kan ge dig lite tips annars skriv dm till mig på insta. 🙏🏻

    • Reply
      Sallys hus
      8 oktober, 2020 at 8:07 e m

      Å 1000-tack… Pappa sa att de redan hade en rehab-plan för henne så det ska nog ordna sig.
      Stor kram

  • Reply
    Monica
    8 oktober, 2020 at 5:08 e m

    Så sorgligt med din lilla mamma.Jag har själv jobbat inom demensvården vet hur svårt det är att lämna en anhörig på ett boende. Blev så berörd när du berättade och förstår så väl hur det känns för din pappa. Jag hoppas att allt går bra för din mamma. Kramar/ Monica🤗

    • Reply
      Sallys hus
      8 oktober, 2020 at 8:06 e m

      Tack snälla….
      Ja det är nog mest jobbigt för oss runt omkring…särskilt lilla pappis… <3
      Det har gått bra, än så länge i alla fall <3
      Stor kram
      Katarina

  • Reply
    Stella
    9 oktober, 2020 at 7:28 f m

    So, so sad to read this 🙁
    I hope your Mom will recover quickly !
    Many hugs for all of you XXXXXXXXXXXX
    Lots of love,Stella

  • Reply
    Mikaela
    9 oktober, 2020 at 8:18 f m

    En stor kram till er! Så imponerad över att du även vågar dela livets svåra. Tror det betyder mycket för många av oss som har/har haft någon älskad med Alzheimers. Håller tummarna att din mamma piggar på sig fort.

    • Reply
      Sallys hus
      10 oktober, 2020 at 3:36 e m

      Å tack..
      Ja livet är ju inte alltid lätt och just Alzheimers är ju en sjukdom det inte pratas så mycket om…nästan som att den är ”pinsam”….den är fruktansvärd och överjävlig..
      Kraaaam

  • Reply
    Anna
    27 oktober, 2020 at 7:01 e m

    Älskade älksade vännen ❤
    Livet är verkligen så otroligt skört… å orättvist.
    Jag kan varke skriva eller säga något mer än så. Mer än att jag jvill ge dig världens största varmaste kram ❤

Leave a Reply