Kärleksvåg

Hej
Hoppas ni har det bra….här hos oss flyter dagarna liksom bara på…
…som i en stor geggig smet som vi försöker få ordning på…
Vi försöker hålla oss sysselsatta för att inte hinna tänka så mycket.
Vi gråter, skrattar och kramas och jag gör allt jag kan för att mota undan den panik som liksom bubblar upp
så fort jag sitter ner och tänker på henne….just nu vill jag bara att tiden ska gå så att det där
ljudet av små tassar över golvet bleknar…..jag vet att det är bra att låta känslorna flöda…
….låta gråten härja fritt och känslostormarna svepa förbi….
Men det går liksom inte över…det tar inte slut….
Vi visste att det skulle bli svårt att mista henne, men att det skulle bli så här tufft var det nog ingen av
oss som anade….hon har haft det jättebra….absolut….men det lindrar inte vår sorg….
Jag vill bara ha henne tillbaka…….

Vad har vi gjort de här dagarna då?
Ja vi har hunnit med lite av varje faktiskt och jag ska berätta om det mesta men vi börjar här…..

När jag kom hem i går eftermiddag möttes jag av det här…..

Ett blombud med vackra liljor….för visst är de vackra även då de inte slagit ut?

…det satt ett fint kort i….

…..jag blir helt mållös….
TACK!

Jag har ju genom åren förstått att Sally gjort ett stort intryck på väldigt många av er som läser här.
Hon har ju varit en stor del av min blogg. Jag känner mig så rörd, tacksam och ödmjuk
inför den kärleksvåg som vällt in från alla håll och kanter.
Vi har fått så många hälsningar, hjärtan och kramar på sociala medier
så jag vet inte i vilken ände jag ska börja tacka…..
Jag har helt ärligt talat inte orkat skriva tillbaks till alla er som skrivit så fint
men alla kommentarer går rakt in i hjärtat och bäddas in där….
……så TACK!!
Mitt varmaste TACK för att ni finns!

Stor stor kram
Katarina