Har ni drömmar ni går och bär på?
Dum fråga…någon dröm om något har nog alla..
De allra flesta har nog precis som mig en massa olika drömmar.
Jag har alltid tänkt…
..om jag vore yngre..dåå…
…nu är det förs sent…osv…
Nu pratar jag om jobbdrömmar.
Jag utbildade mig ju till damskräddare och då barnen var små öppnade jag egen ateljé.
Sydde som en tok på kvällar och helger för att de skulle vara då dagis så korta dagar som möjligt.
Jag kämpade på och var den där mamman jag ville vara.
Hon som hängde i lekparken och som bakade och pysslade med sina små..
Jag satt med framför barnprogrammen och lagade husmanskost de flesta dagarna i veckan.
Tillbringade timmar på golvet bland legoklossar och barbiedockor.
Samtidigt jobbade jag myyyycket.
Först mellan 8-14 och sedan då de gått och lagt sig 20-24
Ofta blev det även många timmar på helgen.
Efter skatt fick jag ut ca 6-7000kr.
Helt sjukt egentligen hur lite vi är beredda att betala för ett hantverk.
Jag ska inte bli långrandig men den här perioden resulterade i att jag nu inte syr alls.
På sin höjd lägger jag upp gardiner.
Barnen blev större och jag öppnade butik på landet.
en dröm för många jag vet..
Jag säger AAAAAldrig mer!!
Kunderna kommer ju liksom inte bara då man har öppet utan
tycker att man ska vara tillgänglig jääääämt…
Under den här perioden började jag också sköta ekonomin på det företag jag är kvar på i dag.
Jag jobbade alltså 3 dagar i veckan på kontor och 3 dagar i veckan hade jag öppet i butiken.
Så skulle ju allt pappersarbete för butiken skötas också..
så där rök den 7: dagen…
Så ville jag ju naturligtvis vara så mycket som möjligt med barnen så ca 10 timmar i veckan var jag gympaledare i dotterns gympagrupp och på kvällar å helger såg jag mååånga
innebandymatcher som sonen spelade med i.
Jag var ju hemma oftast då de kom fån skolan…det var ju bra!
Jag hade nu haft min butik i 4 år och all vinst hade jag lagt på att bygga upp lager så att butiken alltid skulle vara välfylld. (Jag sålde kläder och inredning) Nu skulle jag kanske äääntligen kunna börja ta ut lite lön därifrån….. då ville min chef plötsligt att jag skulle gå upp i tid och jobba 4 dagar i stället.
ha semester på sommaren och inte jobba några helger…
Att minska öppettiderna i butiken var inte ett alternativ…
Jag funderade i 15 minuter och sedan sa jag Ja. 2 månader senare hade jag stängt min butik för gott
och det har jag ALDRIG ångrat…inte för en sekund.
Ungefär i den här vevan slutade barnen med sina sporter och plötsligt hade jag hur mycket tid som helst. Efter ca 10år av på tok för mycket jobb till på tok för lite lön
Kunde jag nu jobba bara 4 dagar i veckan med mer lön än jag någonsin haft.
ÄNTLIGEN VAR DET MIN TUR!!
Äntligen fick jag tid för mig själv.
I dag är jag glad och tacksam att jag följde min dröm…
…jag är glad att jag sydde på nätterna så jag kunde få finnas där så mycket som jag gjorde för våra barn då de var små… jag är glad att jag 3 dagar i veckan fanns på hemmaplan då de kom från skolan i mellanstadieåldern….
Jag är glad att jag slet så då. för jag lovar er att jag är så tacksam
över att kunna jobba lite mindre nu.
Jag är så glad att jag vågade!
Ibland då jag känner mig lite less på jobbet, livet eller så brukar jag tänka på den här perioden..
Den som var en väldigt lycklig tid i mitt liv men också en fruktansvärt jobbig och slitsam tid…
Jag hade inte varit den jag är i dag om jag inte gått igenom allt det här…
Nu blev det här ett vansinnigt långt inlägg så den där gamla drömmen
som nu håller på att bli sann den får vi ta i morgon….
;o)
…sorry…..det var kanske elakt men nu får ni vara lite nyfikna ett tag till..;)
Kraaaaaaaaaaam Katarina
