Jag tänkte vi skulle hoppa tillbaka några veckor till då vi for vidare med husbilen från Vadstena ner till Kalmar…
Där bor ju min fina AnnaPanna…så sååååklaaaart var vi tvungna att åka dit…
Det förstår ju vem som helst!
Ja visst ser de en smula lustiga ut här alla 3….;)
Anna ska just blinka, Marcus ser en smula sammanbiten ut och Mattias…han sjunger just…
”haren skuttar fram så fort, knackar på dess poooort….
Haha…nej då men visst ser det ut så?
Faktum är att när Anna och M välkomnade oss in i sitt underbart hemtrevliga kök var vi flera timmar försenade
så jag glömde alldeles bort det där med att försöka få till fina bilder…
Jag brände bara av några hej vilt och lite hejsan hopsan..;)
Vi hade spetsat in oss på ställplatsen vid Kalmars gästhamn. Det ligger nämligen bara något kvarter från där Anna bor…
Men det var fullt……campingen var full….tillslut så bara parkerade vi lite i utkanten av stan på en gata…
Och huuu jag har aldrig sovit så dåligt som då… drömde att någon drog ut mig ur sidofönstret, att det brann och att polisen kom…Hahaaa….ja det var ett litet sidospår…
Vart var vi…
Jo…
Anna hade gjort en smarrig sallad till lunch som stod uppdukad då vi kom och efter
det serverades det solmogna jordgubbar och glass…
Å bubbel…såååklaaaart ska det vara bubbel…
Jag hade köpt med blommor som såg ut som de var plockade i mormors trädgård…
Inte för att jag har någon mormor…och då jag hade en hade hon ju ingen trädgård eftersom hon bodde i lägenhet…
Men….ja ni fattar….;)
När vi babblat ikapp en stund gav vi oss ut på stan i folkvimlet…
Vi blev sugna på varsin drink…snygga men smakade sådär…
Å på den här uteserveringen fick inga vovvar vara så Sally fick hänga hemma med lilla T
…som inte är så liten längre…;)
Å fast man då rakt inte kunde tro det där på eftermiddagen hemma hos Anna så blev vi faktiskt hungriga igen
senare på kvällen…;) En underbar kväll som sen övergick i en natt utan så mycket sömn som sagt…;)
Å min Anna…..
Alltså den här kvinnan!!
Liten som en sparv men med en urkraft som få människor besitter.
Hon som tagit sig igenom så mycket….fått en allt för hög dos av motgång…
Hon som är den mest kärleksfulla och omtänksamma person man kan tänka sig…
Tänk att jag får ställa mig till den skaran som kallar sig hennes vänner…
Det gör jag med stolthet….
Hon finns med mig varje dag…vi bor långt från varandra och vi kan inte träffas så ofta…
Men hon är med mig varje dag året om… i tanken finns hon där….
Jag får så mycket inspiration från den här lilla sötsaken så hälften vore nog.
Allt ifrån städning till träning…till hälsosam kost…
…å framför allt till att leva livet..
För är det något den här kvinnan är bra på så är det just att
bejaka livet och leva fullt ut varendaste dag!
Anna delar med sig av sitt liv och sina erfarenheter både kring sina båda cancerfajter, svek, kärlek
och sin otroliga glöd och livsvilja.
Om du inte hittat hennes blogg ännu så finns den HÄR
Ha en fin dag!
Kraaaaam Katarina
ps…sååååklaaaart ska ni få se vad vi mer hade för oss då vi var nere i Kalmar….
No Comments
Anna
13 augusti, 2019 at 12:35 e mSitter här med gråten i halsen och saknar totalt ord…
Min vackra fina underbara vän.
Du har så stor plats i mitt hjärta och jag älskar dig med precis så som man älskar en fantastiskt fin vän <3
Åsa
13 augusti, 2019 at 8:38 e mVilken fantastisk vän men du verkar också vara en härlig människa. Mvh Åsa
Sallys hus
16 augusti, 2019 at 10:07 e mMen va gullig du är…tack snälla! Kraaaaaam
Tina ME
13 augusti, 2019 at 10:17 e mAlltså… den där vackra människan; Anna. Men hon är i gott sällskap för du är ju inte så illa du heller. Massor av <3 kramar till dig! //Tina