paprikasoppa

I fredags hade Kajsa och jag en sån där riktigt mysig heldag…..
När vi skulle handla mat till kvällens festligheter passade vi på att luncha på stan…
Det är ju verkligen SÅ mysigt att få lite egentid så här ibland.

Kajsa som blev singel för över ett år sedan har haft ett jobbigt år på många sätt…
…..inte bara att förlika sig med att livet inte blev som hon hade trott och tänkt….
…..det har varit mycket annat också…..
Bla. dog ju hennes morfar i Covid som ni vet,
och kort därefter gick en av hennes vänner bort i sviterna av cancer….
Hon tenderar att lägga ribban väldigt högt i allt hon gör och att plugga master i Uppsala och samtidigt
jobba halvtid (oftast mer än så) är periodvist tufft….

Så har hon ju alla sina allergier som blossat upp med ambulansfärder lite som andra åker taxi….
Utöver det så brottas hon sedan något år med väldiga problem med huden och nu har hon fått
remiss till hud där det ska utredas ifall det är rosacea hon har….
Det är ju en hormonsjukdom som både är ärftlig och kan frammanas av stress…..
Jag har ju rosacea sedan många många år tillbaka och stressad kan man ju minst sagt säga att hon varit….

Nej hon har inte inte mått så bra och i våras var det till och med så illa att jag
åkte till Uppsala och bodde hos henne några dagar.
Hon är som person duktig på att ”stänga av” och skjuta undan sina känslor,
vilket inte alls är bra alla gånger….Förr eller senare kommer de ju i kapp.

Kajsa är väldigt bra på att vara sin egen psykolog och läser och gör det mesta som hon känner att hon blir hjälpt av.
Nu mår hon mycket bättre men allt kan alltid bli ännu bättre och det vi gjorde senare på kvällen
var menat att putta oss i den riktningen….

Å till alla er rara som känner att ni vill höra av er till Kajsa
GÖR INTE DET!
Kajsa har godkänt att jag skriver det här men hon ber er att inte söka upp henne
på sociala medier och skriva till henne. Känner ni att ni vill säga henne något
så gör det här i kommentarsfältet i så fall.
TACK!!!

Vi åt på Mocca Deli…
De har bland den godaste pastan och pizzan i hela stan…
Lunchtips om ni ska till Örebro någon gång.

Ja vad var det vi skulle göra på kvällen då?
Jo hon hade fått tips om att om man haft ett överdjävligt år och liksom vill vända blad….
Lägga det jobbiga bakom sig och börja på nytt, ska man fira nyår…
Japp…man KAN fira nyår fler gånger på ett år…
Så sagt och gjort…
Nyår skulle det bli…
Om än i lite lightversion…..men nyår skulle det vara….
….med bara lilla familjen…

Storebror och pappan fick snällt inställa sig och delta….
Oklart vad de egentligen tyckte om galenskapen…;)

Men de tog snällt på sig de färgglada hattarna som man var tvungen att ha och de var med och skålade
i bubbel då vi ”förminglade” i vardagsrummet….

Vi dukade fint och hjälptes åt att laga 3-rätters….

Tiiiiiittuuuuuuuut…….
;o)

Till förrätt den där paprikasoppan jag tipsade om förra veckan och till varmrätt
torskrygg med Mattias HIMMELSKA vitvinssås….
Ska försöka komma i håg att ge er recept på den så småningom…

Till dessert blev det något så smarrigt så det kommer i ett helt eget inlägg när vi närmar oss helgen…

Efter middagen dukade vi fram en ostbricka och öppnade en flaska rött…
Det hade blivit dags för ”ritualen”

Vi skulle alla skriva ner ord eller meningar på sådant vi ville lägga bakom oss….
Det här var inget vi delade med varandra utan var och en tog sedan sin lapp
och gick fram till kaminen och eldade upp pappret….
Då skulle liksom det hemska, jobbiga och svåra flyga ut genom skorstenen…

Hmm….jag kan väl inte påstå att min ångest flög ut men det var i alla fall en lite mysig ritual
som fick oss att vara allvarliga en liten del av kvällen…..

…för sen…

……ja sen avslutade vi såååklaaaaart kvällen med ”ring klocka ring” och ett skålande och skrålande
GOTT NYTT ÅR!!!!!
Alldeles lagom till klockan slog tio….
Jo för när man firar en sån här hittepå-nyårsafton bestämmer man ju själv när
det nya året börjar….;)
Å vi skulle ju på 30-års fest dagen efter så vi tyckte tio var en lagom tid…

Så med några suddiga och skrattiga kärleksfulla bilder tipsar jag er om…..

Fira nyår vetja…..det kan man inte göra för många gånger!
Kram Katarina