Browsing Category

minnen

Älskade pappa…..

10 januari, 2023

Det har redan hunnit gå 2 år…..

I dag är det 2 år sedan pappa lämnade oss….
2 år sedan covid skoningslöst tog hans liv och han försvann från oss alldeles för tidigt…..
…han var ju inte färdig här på jorden än….
Han hade ju så mycket kvar att ge….

Jag tillbringade en stund med pappa på förmiddagen i dag….
Bara han och jag…
Jag tände ljus och gjorde ett litet roshjärta…..
….satt där på en sten och blev kall om rumpan….
Tittade på Youtube…..slöt ögonen och bara lyssnade på hans röst….

Den där fina sommardagen då han stod i vår trädgård under äppelträdet och sjöng med sin lite sorgsna röst….
Han sjöng till mamma <3 <3
Mina tårar rann ner för kinderna men i dag kändes det inte så jobbigt utan bara fint att få höra honom…
….få se honom livs levande där under trädet….i sin hatt och med sin älskade gitarr……

Det är ju så mycket jag skulle vilja säga till pappa….så mycket jag skulle vilja berätta….
….dela….
Som att vi har domherrar i vår trädgård….eller att både spisen och ugnen bara poff
gått sönder inom loppet av en månad…..ni vet sånna där oviktiga vardagligheter….

Jag hade velat berätta om vår nya lilla familjemedlem……
SOM han hade ÄLSKAT att vi ska hämta hem en liten valp…..ojojoj….
DET hade jag så gärna velat dela med honom….
….och jag vet att han skulle ha varit lika lycklig över det som vi är….
Han skulle ha kallat sig för gammelhusse och skrattande sagt att han minsann
tänkte bjuda henne på oxfilé då hon kom och hälsade på….

Så skulle han ha berättat en rolig anekdot om Jocke….
….den Bearded Collie som mamma och pappa skaffade då jag var i tonåren…..

Så skulle han ha pratat om Sally och blivit blank i ögonen….

Det fanns så mycket kärlek i min pappa….
Vi minns honom med värme, kärlek och skratt…..
…men sorgen och saknaden är precis lika stark nu som då….

Kram till er som läser här…
Ta hand om era nära och kära lite extra…vi vet aldrig hur lång tid vi får…..
Katarina

familj minnen

Lucia och en å annan tomte

13 december, 2022

Godkväll i stugorna…
Hittade den här gamla galet söta bilden på en göllig julhund….

För i luciatåg brukar det ju även vara små tomtenissar med…..
Har ni sett något luciatåg i dag?
Jag saknar verkligen det där, då barnen var små och de hade övat in sånger och var förväntansfulla….
Vi tog någon timme ledigt från jobbet och fick vara med på mysigt firande tidigt på morgonen
eller på eftermiddagen…. vi fikade och tårarna rann då man såg de söta små barnen…
Vissa sjöng så det stod härliga till medans andra blev blyga och helst ville sitta i mamma o pappas knä….
Åååååå…
Kajsa ville sällan vara lucia…hon ville helst vara tärna minns jag…..
Rasmus ville helst inte vara med alls men gick ändå med på att ha tomteluva och stå med de andra barnen
en liten stund i alla fall…;)
Åååååå…..

Å det här gamla luciatåget måste jag ju visa den 13/12…
Det är ju sen gammalt….;)

Kan inte se mig mätt på den här bilden…
Hon är så himla söt…å minns ni….
Oftast när jag tog fram kameran för att fota kom hon insmygandes i bilden, oavsett om jag ville eller ej…
Här är hon placerad där och mutad med godis för att gå med på att ha luvan på….
Haha….
Jag minns att jag fick ta på den 700gånger typ eftersom hon blixtsnabbt skakade den av sig…
Tillslut fattade hon att hon fick godis om hon bara satt still en liiiiten stund…;)

Hur som….gööllig bild på min lilla luciatomte…..
Kram på er!
Katarina

jul minnen Sally

Det här med att skriva testamente…

25 september, 2022

I samarbete med Aatos

Du har kanske någon nära som gått bort?
För mig är ju den närmsta som ni vet min pappa….
Han dog ju hastigt och tumultartat i covid för ett och ett halvt år sedan…
….fortfarande tycker jag att jag ser honom här och där….
Så fort jag ser en man med vitt skägg och en hatt tar mitt hjärta ett extra hopp….
Precis som att allt bara skulle vara ett dåligt skämt och att han snart kommer där med sin gitarr
gnolandes på nån gammal Sven-Ingvarslåt…..
….så där som han brukade göra…..

När pappa dog fanns inget av pengamässigt värde för oss att ärva….
Däremot fanns en massa minnen och en massa massa kärlek.

Jag och mina syskon samlades ju såklart och skrattade och grät…
Tittade på bilder och på saker i hemmet som påminde om barndomen.

Mamma skulle ju i samma veva flytta till ett permanent demensboende
så först och främst flyttade vi hennes saker och det hon behövde.
Så tog vi några minnessaker var…som den gamla gjutjärnspannan
som pappa stekt pannkakor i sedan jag var liten….
Den hamnade hos Kajsa eftersom hon hade tydliga minnen av hur hon fick stå
på en pall bredvid morfar och lära sig alla hemligheter om hur man steker de bästa
pannkakorna….

Min pappa hade inte skrivit något testamente och det var ju heller ingenting som behövdes.
Han ägde ju varken hus eller miljoner….bara en massa kärlek som sagt….
Dessutom är ju vi en familj utan konstigheter och konflikter…..
Men tänk om…..

Tänk OM vi hade varit en syskonskara som hatat varandra….eller om de haft
särkullbarn…..eller om mamma och pappa inte varit gifta…
…om någon av mina syskon varit döda och haft giriga barn….
…OM de hade ägt hus, sommarstuga, bilar och båtar…
…haft miljoner på banken och en pengagalen svärson….

Ja då hade det VERKLIGEN varit tvunget att det fanns ett testamente.

Ett testamente är ju verkligen lösningen på mycket…
Ens efterarvingar blir besparade på en massa tiden efter, då de egentligen bara
har ork till att sörja…..

Ofta tänker man nog….ja just ja…det där med att skriva testamente ska vi ta tag i….
…å så går åren och det blir inte av. Det känns stort, svårt, dyrt och jobbigt….

Men då ska ni få ett riktigt bra tips av mig…
Aatos är ett onlineföretag, grundat 2018 som har fokuserat på juridik och teknologi.
Därför är det hos dem både enkelt och billigt att upprätta olika typer av avtal…
som tex testamenten, inbördes testamente, samboavtal, framtidsfullmakt osv.

Genom att bara svara på superenkla frågor kartlägger de dina behov och upprättar
sedan ett personligt avtal som passar just dig/er.
De hjälper dig även med hur du ska förvara ditt testamente och ger svar på dina frågor.

Ett riktigt bra tips till dig från mig alltså…
Kika in och läs, så förstår ni hur enkelt det är att ta tag i det där jobbiga och svåra!

Kram Katarina

familj livet minnen samarbeten

Grattis Min älskade unge

26 november, 2021

Jamen i dag fyller han ju år….
Den absolut viktigaste mannen i mitt liv…
(Nej M är ju faktiskt inte nummer ett…;)

Att få vara mamma till den där stjärnan…
DET är en ynnest och en gåva.
Han berikar mitt liv på ett sätt som inte ens går att beskriva i ord….
Han är en otrolig person och jag är oerhört stolt över honom och jag älskar honom
mer än det egentligen är möjligt <3

Sååååklaaaaart de obligatoriska bebisbilderna….;)
På båda bilderna är han ca 1,5 år.
Bilden till vänster är i mormor o morfars köksskåp…å ja…den talar ju för sig själv…..;)
Han älskade att sitta där och plocka med alla bunkar….
Till höger är han med mormor o morfar på landet och här har han just greppat tag i sin lilla väska och sagt..
-Nu nu nu jymme ja…..
(han pratade väldigt tidigt och var en underbar liten gullunge)

Vart tar åren vägen?
I dag blir han 26år

Hur kan jag som egentligen borde vara småbarnsmamma hela livet plötsligt vara
mamma till en 26-åring…..??

I kväll blir det mysig familjemiddag, paket och en massa skratt förstås…
Ha det fint ni också!
Kraaaaaam Katarina

familj minnen

Första dagisbilderna

17 augusti, 2021

Jamen sådär ja…
Nu när det ändå regnar kan man ju ta tag i den där storstädningen….eller hur?
Här har vi ju minst sagt halkat efter sedan jag bröt foten och all ledig tid har gått åt till att ha semester..;)

Hur som så kan jag checka av storstädning av kylskåpet.

Det är ju en SÅ skön känsla när alla hyllor och lådor är diskade…väggar och tag skurade och all gammal mat
förpassad ner i komposten…..jag som tycker att jag rensar rätt ofta…
Ändå hittar man alltid nån gammal burk om gått ut och gått för länge sen…..
Å jadå jag veeeeet att man ska smaka på maten och inte titta på datum…
Men öppnade burkar med lurv innanför locket….de slänger jag utan att tveka….
…å utan att smaka med för den delen…;)

Nu är jag pepp på att fortsätta med resten av köket..
Tak och väggar skulle behöva få sig en omgång…fönster, luckor, ugn och mikro med…
Å för att inte tala om inuti skåp och lådor….
Där tycker jag det är bra att ta några i taget… dela upp det under en vecka…
Städa på ytan först så att det SER rent ut och sedan ge sig djupare in liksom….;)

Där borta på kylen förresten….
Där sitter det kylskåpsmagneter…..
Jag gillar inte det egentligen…tycker det ser rätt slarvigt ut då kyl och frys
har förvandlats till anslagstavlor….
Då våra barn var små…på 90-talet…då var det ett måste måste…
ALLA hade kylskåpsmagneter i alla möjliga och omöjliga former…
Barnen tyckte det var en mycket rolig syssla att rada upp dem längst där nere…;)

Hur som…några magneter som plötsligt dök upp i en låda för ett par år sedan är dessa….

Åååååååå…..
De allra första DAGIS-bilderna….(jo på den tiden sa man fortfarande dagis…
….förskola…det var lika med lekis på den tiden)….
Skulle man ha syskonbilder, vilket vi ville ha var man tvungen att som förälder vara med hos fotografen…
…därför har den här händelsen blivit ett kärt minne för mig…;)
Kajsa är ca 1 år och 4 månader och Rasmus ska snart fylla 3 då bilderna togs…
Kajsa som i stort sett ALLTID var glad och skrattade åt allt och alla totalvägrade att dra på munnen…
Tvärt om darrade underläppen mest hela tiden…åååå…
Å Rasmus som egentligen ALLTID var lite rädd för nya människor…..
…..han tog sin lillasyster i handen och gjorde alla tänkbara tokigheter som han visste
att hon brukade skratta åt….hahaa….gööööölleeee….
Inte hjälpte det, men fina minnen är det i alla fall…
Själv blev han som ni ser också lite skeptisk men drar i alla fall lite på munnen…;)
Bilderna med båda två på måste jag leta efter..
…de här hamnade i de där fotorams-magneterna som sedan hamnade i en låda
då kylskåpsmagneterna förpassades bort från vårt kylskåp…

Så för några år sen hittade Kajsa de där magneterna….tog den på sig själv och satte upp…..
??!!
Näpp…storebror kunde ligga kvar i lådan tyckte hon tydligen…
Jag tog bort magneten för att någon dag senare hitta den där på dörren igen..
Å ja… så där höll det på tills jag gav upp och satte dit storebror bredvid….
Sen dess sitter de där….
Världens finaste kylskåpsmagneter….;)

Fin dag till er alla rara!
Kram Katarina

kök minnen städa

Mammadansen

7 juli, 2021

Annonslänkar till mio och cervera

Ett stycken kök med disk på bänken……

…på med musik……

…å sen är det bara att köra i gång…

Kör ni också mammadansen?
Vad är det?…kanske ni undrar….

Jo det var mina barn som myntade det uttrycket då de var i nedre tonåren…
Jag har ju som ni vet lite svårt att vara still och bara göra en sak i taget…
Å har man musik på då man lagar mat eller diskar….
…jamen då liksom rycker det ju i hela kroppen och man måååååååste dansa….

Att dansa samtidigt som man måste stå vid spisen gör ju att man inte kan röra sig så mycket..
Så mamma dansen är helt enkelt då man dansar som en tok utan att flytta fötterna…

Tänk er att skorna är fastklistrade i golvet och man bara kan gunga med knäna och svänga på höfter och armar…
Ja typ så….

Det här var tydligen en vääääääldigt pinsam dans men jag tror att de numera tycker det är lite smågulligt…
Kajsa berättade dessutom i går att hon trott att det här med mammadansen är ett uttryck som alla använder…
Haha….
Men när hon frågade runt bland sina vänner kom hon fram till att det är ett internt uttryck här hemma hos oss…

Men nu vet ni också….

MAMMADANSEN = DANSA SOM EN TOK UTAN ATT RÖRA FÖTTERNA
;o)

Jomen just….man kan använda en flaska som mikrofon också…
Då blir det hela äääääännu mer pinsamt…
Om ni nu har några tonåringar att göra pinsamheter för…

Å faktiskt så är det ju så att både matlagning och disktorkning går både snabbare
och lättare med lite dans och holabalo…..;)

Fina kökshandduken finns HÄR våra mest använda vinglas finns HÄR

Å på benet har jag en stödstrumpa för att häva svullnaden för den som undrar…
Order från min sjukgymnast….så det är bara att gilla läget…;)
Sccccnyyyyyyyyggt…..;)

Kraaaaaaaaam Katarina

minnen

Handledarkurs på nätet

24 maj, 2021

Reklam för Trafiko

Alltså kolla den här bilden…..
Ser ni lyckan och stoltheten?
Kommer ni i håg den där känslan då man klarat uppkörningen…
Den där frihetskänslan då man för första gången satte sig bakom ratten och kunde köra i väg alldeles själv…
Jag minns fortfarande min egen uppkörning och jag minns tydligt den här dagen…
…….dagen då vår uppgift som föräldrar och handledare var över…
På 80-talet var det ju bara att slänga på en övningskörningsskylt
och köra i väg lite hipp som happ med vem som helst…


Riktigt så är det ju inte nuförtiden.
Nu måste man ju gå en handledarkurs för att få övningsköra med sitt barn…
Väldigt väldigt bra tycker jag.
För vår del var det här med Eco-driving nytt och jag minns att den där kursen vi gick var väldigt lärorik och bra.
Jag kände mig mycket mer säker i min roll som handledare åt mina
barn än om vi bara skulle ha kastat på skylten och dragit iväg.
Även om de flesta vänder sig till en trafikskola och tar i alla fall några körlektioner är det ju inget krav… Krav är det däremot att gå handledarkurs.
Trafiko har handledarkurser med handplockade lärare runt om i Sverige
och man kan boka kurserna enkelt, direkt i mobilen….
Man kan även gå en kurs online….hur bra och tidssparande är inte det?
Dessutom får man då tillgång till deras digitala plattform helt gratis där man bla
kan få tips på övningskörning för alla körmoment man ska träna på inför uppkörningen,
ta del av en faktabank med trafikregler, mm….
När våra båda barn fått sina körkort kände vi att SÅ nu har vi gjort vårt…
Pjuuuhhh…
Men nu skulle jag absolut kunna tänka mig att göra det igen…den dagen vi kanske har barnbarn som ska ut och köra…
Tänk vilken dröm….att få en massa kvalitétstid med sitt barnbarn samtidigt som man hjälper till….
Åååååå….
Hoppas jag är en pigg krutgumma när den dagen kommer…;)
Kram Katarina

minnen samarbeten

Allt får vänta

20 maj, 2021

Vi skulle ju ha satt i gång och målat den här södra sidan av huset nu…
Det får ju såklart vänta och jag är tacksam över att vi bestämde oss förra veckan
för att ta fram utemöbler och lite växter innan målningen…
Nu får ju allt vänta…..det går ju att måla senare i sommar också……;)
Vi får göra allt i omvänd ordning bara…
Njuta av altanliv först och måla o göra fint sen….
…det går ju det med..;)

De söta lilla bänken gjorde Kajsa i slöjden i högstadiet…
Haha…vi pratade nyss om hur komiskt det måste ha sett ut den där dagen
då jag hämtade henne för att hon skulle få hem den…
Hon hade gått en bit från skolan och satt på trottoaren och väntade….haha…
Å hon var så stolt och glad så mitt mammahjärta nästan spricker bara av minnet
av hennes ansikte den där gången….

Det var pappan i familjen som fick den i födelsedagspresent det året som sittbänk…
Den är lite för klen att sitta på om man inte är en spinkig tonårstjej…
…men som blombänk så här på altanen är den perfekt och kan inte mäta sig med pengar…;)

Kram och ha en fin dag!
Katarina

altanen minnen