Här sitter jag just nu och bearbetar dagen…
Lilla trötter är med
Vad trist det är nu då man bara kan fota i dagsljus på helgen…
Jag hinner knappt med…därför har det blivit många
”kvällsbilder” på senaste tiden.
Här är bilden tagen med blixt….
…och den här utan.
I min dator som förresten står på pallen och är en av mina födelsedagspresenter…
(Maken tröttnade väll till sist på mitt gnäll om hur långsam min förra var)
…är ljuset jätte fint medans i datorn på jobbet är bilderna mycket mörkare.
Så jag hoppas ni ser…;)
I DAG HÄNDE NÅGOT RIKTIGT OTÄCKT!!!
Jag ringer maken för att fråga en sak och han svarar och låter jätte konstig…
-Va konstigt att du ringer precis just nu…..säger han
-Jag har just kört av vägen och inte ens hunnit ta mig ur bilen än…
????????
Som tur var körde han bara i ca 40km/tim….
Det var halt och bilen gled som tur var ner i diket.
M klarade sig bra men blev lite skärrad.
Bilen blev bara skrot och går inte att laga.
Huu…jag ryser…
Tänk vad skört livet är! Tänk om han kommit över på fel sida istället och fått möte…tänk om det hade skett i högre hastighet. Jag vill tillägga att M alltid rest mycket i sina jobb så han är en riktigt van bilförare. Usch jag som redan är lite hispig på kvällarna innan han kommit hem då han har långt att köra…nu kommer det nog kännas ännu värre ett tag.
Så ikväll vill jag bara säga..
Pussa lite extra mycket på varandra och ta ingenting för givet!
Kram Katarina
Tillägg: Fick just veta av maken att han hade kört in i ett träd och inte bara glidit ner i diket som jag trodde……hmm…han ville nog inte säga allt förns jag hade lugnat ner mig lite…..
Varför känns det genast ännu värre??