I lördags tänkte vi att det var en bra idé att ta tag i ett av de där nyårslöftena om att vara ute mer och att promenera i vackra omgivningar är ju toppetoppen….
Nästan så man blir sugen på att ta en simtur…;)
Ja vad säger man?
En promenad med de här båda blir ju aldrig tråkig..;)
Faktum är att man inte riktigt märker hur långt eller hur snabbt man går…
Tokiga älskade ungar….<3
I söndags tyckte jag det var en bra idé att sticka till gymmet då jag ändå skulle köpa en present till vännerna som bjudit hem oss på middag på kvällen, och gymmet ligger alldeles bredvid butiken jag handlade i…
Jag snörade på mig snabbskorna och satte på en podd i lurarna.
Efter ca 1,8km i snabb gå-ut-och-gå-takt på löpbandet tappade jag min vattenflaska…
Den studsade i väg till bandet bredvid och sedan ner på golvet…
Instinktivt kastade jag mig efter för att fånga upp den men glömde att jag inte befann mig på fast mark så att säga…
Kaaaabom sa det när en stycken Katarina liksom studsade ner på bandet och sedan studsade vidare ner på golvet…..och Bang sa det då jag drämde armen i löpbandet.
Alltså ni veeeeet ju hur skämsigt det kan vara om man råkar ramla eller nåt sånt bland folk…
…så då de 2 som stod närmst oroligt frågade hur det gick pep jag bara fram..
-Åååh…det gick så bra så bra så…men jag ska nog inte gå mer nu…
Så linkade jag bort till bilen och kände att armen förmodligen hade gått av på 3 ställen och blivit krossad och mosad och troligtvis skulle trilla av eller nåt.
Knasigt nog tänkte jag att OM jag måste till akuten får det bli i morgon för vi ska ju på middag
och det där huset vi skulle till ville jag ju så gärna få se…..
Haha…
Jag tvingade Mattias att tvätta mitt hår och påstod att han nog måste fortsätta göra det
en månad…minst……Alltså att få håret tvättat av någon annan….haleluljamoment ju….;)
Hur som så blev dunkandet och värkandet en liten smula bättre efter en Ipren
och nu kan jag konstatera att den är blå, grön och lila, gör hemskt ont men är i allra högsta grad hel i alla fall…. 😉
Ja så kan det gå när man för för sig att ta tag i det där med träning…
Farliga grejer…..
Ska nog hålla mig till promenader på vackra platser med vackra människor i stället….;)
Kram på er och ha en fin kväll!
Katarina
14 Comments
inger
7 januari, 2020 at 7:22 e mMen usch. Men vilken tur att inget är brutet i alla fall
Var själv på ett tufft medelpulspass ikväll. Kändrs verkligen att jag inte tränat ordentligt på hela december
Bara lite promenader. Har ätit gott istället. Och det går ju lika bra. Krya på armen nu
Kraaaam Inger
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:49 e mTack snälla…heja heja dig…jag ska allt komma på banan igen…det har jag ju lovat..;) Kraaaam
Åsa
7 januari, 2020 at 8:09 e mDu är för härlig, kämpa på med träningen. Jag vill också komma igång, plötsligt händer det kanske 😂. Mvh åsa
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:48 e mJapp plötsligt händer det..;) Kram
Villa Ryttarängen
7 januari, 2020 at 8:14 e mMen vad tusan håller du på med. Det där kunde ju gått riktigt tokigt. Eller det gjorde det ju. Ja vi ska hålla oss till lugnare tempo i naturen. Jisses! Kraaam Pia och så stackars dig så klart.
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:48 e mHahaaa…..ja det kan man undra….;) Kraaaam
Elisabeth
7 januari, 2020 at 8:18 e mKrya på dig💐 Vilken otur…🥺
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:47 e mTack..;) Kram
E
7 januari, 2020 at 8:28 e mMen snälla! Tur att det inte blev värre det räcker mer än väl med det du beskriver! Ta det försiktigt nu,
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:47 e mHaha jag ska försöka..;)
Sanna
7 januari, 2020 at 8:37 e mOjoj…. jag ramlade en gång på ett pass, tog i och satte mig på rumpan. Upp fort som katten..stod längst fram, instruktören frågade hur det gick. Jag svarade med ett snabbt helt ok. Sen efteråt, jäklar vad ont i rumpan jag hade en hel vecka.
Jag ska träna pass imorgon. Jag har varit ledig från gymmet under lovet. Men nu så ska vi dra igång igen, tre gånger i veckan 😊
Kram 🥰
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:46 e mJamen få så pinsamt man tycker det är…samtidigt som man ju inte tycker det är konstigt om någon annan ramlar utan mer blir orolig… Tur det gick bra för dig. Duktig du är! Kraaaaam
Mamma C
8 januari, 2020 at 8:04 f mHar också vurpat på ett löpband men som tur var hände det inget med mig. Förutom att man skämdes så in i vassen. Löjligt egentligen, eftersom det händer rätt många.
Men plan mark och vacker natur är bra mycket bättre än ett löpband.
Krya på dig med handen.
Kram Carin
Sallys hus
8 januari, 2020 at 8:45 e mHaha ja fy man känner sig skitdum..;) Senast jag sprang i naturen vrikade jag ju foten så illa att jag fortfarande känner av det….nu har det gått 9 månader så jag kan bara konstatera att det är farligt att röra på sig oavsett hur….hahaa…kraaaaam