Monthly Archives:

januari 2021

Aldrig mer…

17 januari, 2021

Tusen tusen tack för alla kramar, alla fina ord, alla blombud, alla telefonsamtal, sms och all kärlek
som ni förmedlat på mina olika sociala medier….det finns inga ord som tillräckligt kan beskriva
hur mycket det betyder……..TACK…

Det har nu redan hunnit gå en vecka sedan pappa lämnade oss och vi har ägnat veckan åt att gråta,
kramas, skratta åt minnen och att bara försöka förstå….
…men det går inte….det går inte att förstå det där med aldrig mer….

….aldrig mer prata med honom…skratta med honom…
…aldrig mer få en kram eller hålla hans hand…
…aldrig mer….
…nej det går inte riktigt att ta in…

Det är ju också väldigt många praktiska saker att ta tag i då någon går bort
och det är faktiskt inte bara jobbigt, som man kanske kan tro…
Faktiskt så är det lite skönt att ha lite specifika uppgifter…
Sådant man liksom måste ta tag i …

Å så mitt i alltihop så har mamma ääääntligen fått ett permanent boende.
En liten minilägenhet på en avdelning för dementa.
Huxflux måste vi inreda och fixa så att det ska bli hemtrevligt och mysigt för både
henne och alla oss som kommer ”hänga” där….
…å det vet vi ju alla…att om det är något som kan få mig att må en liten smula bra
så är det ju att få inreda….;)

En riktigt fin dag önskar jag alla er som kikar in här..
Kram Katarina

blommor familj

Ett svart hål

9 januari, 2021

Hej alla rara…
Från djupet av mitt hjärta…
Ett stort stort TACK…
Det betyder mer än det finns ord till att ni är så otroligt många som på olika sätt bryr er om….

Jag förstår att ni undrar….jag förstår det…
Å förlåt mig men jag trillade ner i ett stort svart hål och har tumlat runt där några dagar…
Har haft svårt att göra något över huvud taget…
Har läst era fina hälsningar här, på FB, messenger, sms, mail och insta…men orken har inte riktigt
funnits de senaste dagarna att vare sig svara er eller uppdatera bloggen….

Precis som de första pärlhyacinterna viskar om våren skriker jag KÄMPA PAPPA!!
Man har nu gjort en trakeostomi operation på pappa men han är fortfarande djupt djupt sövd.
Kroppen vill inte riktigt jobba med respiratorn och han drar på sig den ena bakterien efter den andra…
Nu senast är det svamp i lungsekretet….Alla dessa infektioner gör ju inte precis så att lungorna får tid att läka.
De är fortfarande alldeles fulla av elaka coronabakterier…:(

Vi kan bara tända ljus och hoppas….hoppas att det snart ska komma ett litet steg i rätt riktning…
Det här har tagit all min kraft så nu har jag bestämt mig för att ta tag i mig själv…
I dag har M och jag haft en urmysig dag med en massa må-bra-saker.

Jag känner också att jag behöver börja skriva om må-bra-saker här också….
…just nu känns bloggen bara som ett ställe för jämmer och elände…

Så måste det sååååklaaaart få vara också….

…..men för min egen skull behöver jag nog få skriva om oviktiga saker
som runtflyttade fåtöljer och vikten av att ha likadana galgar i garderoben osv….

…..jag behöver hitta tillbaka till alla prickar…..och glada gubbar….;)
Kanske kan det bli en salig röra här…precis som det är i min hjärna just nu…
Ena stunden känns det helt ok…för att nästa vara vid ruinens brant och det virvlande svarta hålet igen….
Det blir nog så…
Det kommer nog vara en mix av hopp och förtvivlan här inne…

Jag vill avsluta det här blogginlägget med något riktigt roligt i alla fall…
I går när syster och jag besökte mamma….
Då var hon precis som innan hon fick covid….
Hon kände igen oss….
SÅ glada vi blev…
Hon kunde inte våra namn men hon visste att vi var hennes barn
och hon visste att vi är en smula tokiga…;)

Nu är vi just hemma hos en älskad son på tacomys och de ropar på mig…;)

Stor kram till er och ha en fin kväll!
Katarina


familj kök livet

Mamma

6 januari, 2021

Jag är ungefär 4 år och du sätter upp mig på köksbänken så att jag ska se bättre…
Du vispar smeten till sockerkakan samtidigt som vi sjunger idas sommarvisa….

När smeten är färdig vill jag ju som alltid slicka visparna…
Du säger skrattande att ALL smeten MÅSTE ner i kakformen, annars blir det inte bra…
PLUS att man kan få ont i magen av för mycket smet….
Sen doppar du snabbt ner visparna lite extra när du tror att jag inte ser och räcker över dem till mig.
Medans jag slickar i mig av det där himmelskt goda tittar du på mig
med så mycket kärlek i blicken att det skulle räcka till att värma upp en hel värld…….

Du håller armarna om mig och stryker mig över kinden…
Säger att killar är inget att gråta för och att jag var värd någon bättre…
Jag hade inte hittat min prins än…..så rätt du hade!

Jag är höggravid och längtar SÅ efter att få bli mamma…..
…undrar lite förfärat hur det kommer kännas för dig…jag är ju så rädd att det inte ska kännas lika
speciellt för dig som för mig…Du har ju redan 5 barnbarn….
Då ser du mig intensivt i ögonen och säger…
-Men lilla gumman….ALLA barn är speciella…
…och att DU ska få barn…..DET är speciellt….

När jag bara 1,5 år senare lite panikfyllt undrar hur jag ska kunna älska mitt barns
lillebror eller lillasyster lika mycket skrattar du åt mig och säger…
-Men älskade vän….Det finns plats för precis hur mycket kärlek som helst i ett mammahjärta…
…det räcker åt alla…. du behöver inte dela…det fylls bara på med mer och mer….

Barnen har magsjuka och jag känner mig ganska uppgiven…
Mina blommor vissnar och dör…hur gör man när man stickar….
….hur många grader ska man tvätta gardiner i…..
Dina råd och tips är ovärdeliga…

Vi pratar i timmar i telefonen…
Skrattar och liksom umgås…så där som på äkta 80-tals vis….
…fast det är ju 90-tal….vi är båda vuxna…
..vi är vänner och vi är båda mammor….

Du är min mamma……
Du är min starka fina mamma…
Hon som har svar på allt….hon som alltid orkar….
Hon som alltid har en kram över och hon som alltid finns….

I går fick jag äntligen besöka dig efter att du legat sjuk i covid-19…..

bild från pappas fb

Du kände inte igen mig…..

…men du är fortfarande min mamma och jag älskar dig!

Katarina

bild från min syster M
familj Kärlek

Ibland är livet svårt

5 januari, 2021

annonslänkar till lexington och lindex

Vi började morgon tidigt hos veterinären i dag…
Sallys lilla knöl är antagligen en liten djuvertumör men som veterinären sa så
är det ett litet bekymmer just nu…
Att hon inte svarar särskilt bra på medicinerna är betydligt mycket värre…

Hon har minskat ytterligare i vikt…inte mycket men ändå åt fel håll på vågen…
Pälsen är tunn och tufsig och vill inte riktigt växa ut igen där på magen…
Nu inväntar vi provsvar för att sedan se om vi ska öka dosen ytterligare.
Allt efter hur tiden går utan att det händer något ökar risken att Sally kommer bli blind…
:o(

Lilla snuttan….
Så länge Sally busar, äter och verkar må bra fortsätter vi kämpa <3
Trött är hon ju men å andra sidan har hon alltid varit en lugn dam….

Nu ska jag och min ena syster strax i väg och träffa mamma…
ÄNTLIGEN!
Det har gått många veckor nu utan att hon fått träffa någon i familjen…..
Pappa var på lungröntgen när jag ringde förut så jag vet inte än hur det är med honom i dag…
I går var det ju sämre så vi hoppas på lite bättre besked i dag.

Livet hörni…
Det är svårt ibland…

Kram och ha en fin trettondagsafton!
Katarina

Januaris ”villhöver” är en leoklänning som just nu har kanonpris HÄR
Nya sköna jeans med en fräsch hoddie till…
Då är man kittad för hemmakontoret…;)

Sally

Bergodalbana

4 januari, 2021

Annonslänkar till ellos

Jag är SÅ trött i dag…
Att ständigt gå på helspänn och att livet är en bergodalbana just nu…det tär….
Min mamma är ÄNTLIGEN frisk och vi ska få träffa henne i morgon.
Jag är SÅ glad och SÅ lättad för det…samtidigt är pappa lite sämre än i går…
Stabil men lite sämre.
Min fina vän Helena som jobbar med svårt sjuka Covid-patienter hade varnat mig för just det….
….så egentligen var det väl ganska väntat…
Men efter att på nyårsafton först kastas in i tron att pappa skulle dö vilken minut som helst till att
vi fick tillbaka hoppet, blir man ju ändå livrädd då bakslagen kommer….
Den skräcken och paniken vi kände då…den vill vi inte komma tillbaka till….
Det är en grym sjukdom det här…..

Jag bad pappas sjuksköterska viska i hans öra att mamma är frisk…
OM det går fram något så är det just DET som skulle kunna få honom att verkligen fajtas…

Å ser ni…..

Julen är bortplockad…..
Nu väntar bara några saker att packas ner i lådor så ska vi krångla ut alltihop på vinden sen.
Nu ska huset städas men det får räcka så här just nu…
Lite i taget ni vet…

Rund fin spegel finns HÄR….mjuklockig fårfäll HÄR……..
…..och en kudde jag velat ha i många år nu heter
Dragonfly och finns HÄR….sen skulle passa bra hos mina andra raringar…

Kram Katarina

vardagsrum

Naturens kraft

3 januari, 2021

I dag har vi haft ett strålande väder här så jag tog en långpromenad med min bestie-westie….;)
Att gå en timme på slingriga skogsvägar är ju som balsam för själen.
Så skönt att bara låta alla tankar flöda fritt och lite huller om buller…

När man kommer gåendes med en vagn med en hund i får man såklart många undrande blickar…
Jag tänker att de flesta nog förstår att det inte är för skojs skull utan att det faktiskt beror på något.
På vår tur i dag mötte vi en familj som log glatt och stannade och undrade…
Å vad det är härligt tycker jag…
Å när man förklarar att Sally är sjuk och inte orkar gå så långt, men ändå behöver frisk luft…
Då tycker alla som hittills frågat att det verkligen är toppen med en vagn till vovven…
Det här är ju i första hand en cykelkärra, men vi har inte hunnit använda den som det ännu…

Sjäääälvklart får man vara vovve och springa och nosa på allt man vill nosa på då man är vovve, också….
Sjäääälvklart…. å just här blev det en väldans fart för en bit bort var det en massa hundar
som skällde nåt förfärligt och det var tydligen superläskigt….;)
Haha…ja en skogspromenad kan ju bli ganska händelserik…;)

Lillsnuttan verkar inte må helt hundra för hon äter inte som
hon ska och då kan vi inte ge henne den medicin hon behöver.
Den ska tas ihop med mat och om hon inte äter vet vi inte om dosen blir för hög…
På tisdag ska vi till veterinären igen…..Det känns skönt att få en liten koll igen.

Jag håller så sakteliga på och plockar bort julen…
Tar en tomte här och en stjärna där…
det får ta den tid det tar men jag längtar efter att få huset lite så där
efter-jul-städat-och-i-ordningplockat…

Kraaaaam Katarina

natur Sally vinter

Jag vill ha pärlhyacinter nu

2 januari, 2021

Hallå där…hur har ni det?
Jag går omkring lite som en zombie känns det som….eller som att jag fastnat i nåt slags vakum…
Jag är helt handlingsförlamad och tar mig inte för något alls…
Jag skulle vilja att oron och stressen i stället kunde göra så jag blev som en skållad
råtta och for fram genom huset som en orkan och städade och grejade…
När man ändå inte gör något kunde man ju göra något menar jag…;)

Som alltid den här tiden är jag sugen på vårblommor och friskluft…
Här är hela julen kvar och så brukar det inte vara här hemma….

Har ni några nyårslöften?
M och jag satt i soffan strax före 12-slaget och pratade om hur skört livet är
och att det vi önskar med 2021 för vår egen del är att vi ska fortsätta jobba
på ett hälsosammare liv och att verkligen på riktigt ta vara på livet…

Livet pågår ju för fullt och vad vi vet så får vi ju bara ett….
Vi vill bli ännu bättre på att njuta av stunden och inte längta så mycket efter
det som händer längre fram….
Man kan absolut längta till semester osv…det är ju ganska mysigt i sig…
Men jag menar att vi vill bli bättre på att verkligen njuta av det där lilla….
En kaffe i kvällssolen efter jobbet….
Dra på sig skor och jacka och kliva ut en stjärnklar kväll och bara andas och suga i sig
det vackra i att ha en en stjärnhimmel ovanför huvudet….

Jag ska verkligen börja gå och lägga mig tidigare så jag får fler timmars sömn…
Senaste veckans oroligheter börjar tära och sätta sina spår….

Med pappa är läget ganska oförändrat…
Livshotande men stabilt….
Han har fått bakterier och infektioner med det var ju väntat…Det får han antibiotika emot..
Nu håller vi tummarna att coronan som river och sliter i hans lungor håller på
att kapitulera och ge sig av.

Mitt i all oro får vi glädjande besked om att mamma verkar återhämta sig.
Nu är hon piggare och hon skojar och härjar med personalen…;)
Tur men samtidigt väldigt väldigt sorgligt att hon inte verkar ta någon större notis
om att pappa inte besöker henne varje dag som han brukar.
Vi längtar SÅ tills hon anses frisk och vi kanske kan få komma och besöka henne
<3

Ta hand om er och ha en fin kväll!
Kraaaam Katarina

blommor